Ett dramatiskt insjuknande i hjärtstopp innebär att hjärnan får syrebrist. En studie på 25 patienter i Uppsala visar att hjärnan svarar med att bilda det ämne som bryter ner nervscellerna i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom.

– Första dygnet är det lugnt, men sedan drar det plötsligt iväg och en kaskad av nervskadande betaamyloid bildas, säger Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska Akademin och en av världens ledande Alzheimerforskare.

"I början på något nytt"
Fyndet har lett till en rad nya forskningsprojekt där man försöker se på vad som händer i en hjärna som får för litet syre. Fler hjärtstoppspatienter skall undersökas, liksom patienter med sömnapné.

– Vi är bara i början av något nytt, säger professor Henrik Zetterberg. Men mycket talar för att syrebristen är det som utlöser de sjukliga förändringarna i den process som så småningom leder till Alzheimers sjukdom.

Vid sjukdomen klistrar enzymet betaamyloid ihop sig och bildar hårda kluster som bryter ned och skadar hjärnans nervceller. Det är det som leder fram till de typiska symptomen på Alzheimer med svåra minnesstörningar som främsta kännetecken.

Ruta ett
Men varför betaamyloiden bildas har hittills varit okänt. Göteborgsforskarnas hypotes är att hjärnan svarar på syrebrist med att utsöndra olika stora mängder av enzymet, beroende på hur omfattande syrebristen är.

– Orsaken till sjukdomen kanske inte alls är betaamyloid – vilket hittills varit den förhärskande hypotesen. Det känns som om vi är tillbaka på ruta ett, säger Kaj Blennow. Eller rättare sagt kan vi börja tänka i nya banor för att få fram orsaker och göra något åt sjukdomen.

25 år efter betaamyloidets upptäckt finns det ännu inga fungerande läkemedel som bromsar sjukdomen, bara sådana som lindrar symptomen. En orsak är att substanserna man prövat har fungerat på mus, men inte på människor. Genom analysmetoder framtagna av Blennows forskargrupp är det nu möjligt att ställa tidig diagnos och direkt studera effekten av nya läkemedel på patienter.

– Men om vår syrebristteori håller vad vi tror, kan vi få helt andra möjligheter att förebygga sjukdomen, säger Kaj Blennow. I mångt och mycket delar den riskfaktorer med andra stora folksjukdomar –hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfakt till exempel. Åldern är ju den främsta riskfaktorn.

Hälsosamt liv
Det innebär att hjärnan, liksom kroppen i övrigt, mår bra av en livsföring som gynnar friska blodkärl, med så litet åderförfettning som möjligt. Det innebär bra mat, där kolesterolet hålls i balans, kontroll på vikten, fysisk aktivitet som håller lungor och hjärta i trim, bra sömn, så litet stress som möjligt. Och absolut inga cigaretter.

För att kunna förebygga gäller det att sjukvården är på hugget och tar människor som söker för tidiga minnesstörningar på allvar. Bland annat för att ta reda på orsaken till minnesstörningarna.

Dålig sömn med upprepade andningsstillestånd går att behandla liksom depression och andra typer av tillstånd eller sjukdomar som tillfälligt spelar minnet ett spratt.

Går att underlätta
Alzheimerpatienter i ett tidigt stadium kan man inte bota i dag, men det finns ändå sätt att underlätta livet för dem och deras anhöriga.

Mycket förhoppningar riktas nu mot ett pågående vaccinförsök, där också svenska patienter ingår.