Förra året etablerade sig Jan Erik Axelsson som räkfiskare i Skagen tillsammans med söner och svågrar. Deras fiskefartyg, S 158 Saron, seglar under dansk flagg och fiskar på dansk kvot.

- Vi har gjort vad som krävs av en fiskare 2011. Vi har köpt oss en kvot och fiskar på den. Det är en dansk kvot och den är så pass stor att vi kan ta tillvara det vi fiskar, säger Jan-Erik Axelsson.

De räkor fiskarna får i sina trålar är av två slag:

• Råräkor (som inte kokas ombord) är små räkor som går till konservindustrin och kan nå konsumenten som räkor på burk. Priset fiskaren får ut är omkring 18 kronor kilot.

• Kokräkor (som kokas ombord) är de större räkor som säljs som färskvara. Priset varierar men kan ge fiskaren upp till tio gånger mer än vad som betalas för råräkan.

Problemet är att den billiga räkan och den dyrare ingår i samma kvot. För räkfiskaren, som får ta upp en begränsad mängd, är det därför frestande att dumpa den billiga räkan för att kunna sälja mer av den dyra.

Det är precis vad som sker inom svenskt räkfiske, hävdar Jan-Erik Axelsson och hans danska kollegor.

- Du kan bara titta vad Sverige har i kvot och hur många båtar det är som fiskar. Det går inte ihop, säger han.

Axelsson får stöd av en rapport från maj i år från det i somras nedlagda Fiskeriverket:

"Till följd av den stora prisskillnaden mellan kokt och rå räka samt till följd av det svenska fångstransoneringssystemet kastas stora mängder rå räka över bord... Mängden kastad räka har uppskattats till 1 000- 2 000 ton årligen."

Utkasten av råräka ska jämföras med svenska landningar av kokräka på mellan 1 000 och 1 500 ton per år.

Att dumpa fångst för att uppgradera den förbjöds i Västerhavet från och med 2009. Att döma av de mängder räka som landats av svenska fiskefartyg sedan dess har förbudet inte inneburit någonting. Mängden kokräka uppgår ofta till mellan 55 och 75 procent av den totala fångsten.

- I Kattegatt är mängden kokräka i fångsten ungefär 30 procent. Och vi fiskar med samma redskap som de svenska, säger Jan-Erik Axelsson.

Peter Olsson, ordförande i räkkommittén inom Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR), hävdar att skillnaden i fångster beror på att svenska räkfiskare har större maskor i trålen.

- Sverige driver att vi ska ha större maskor för att inte fånga några småräkor. Det motsätter sig danskarna. De gör allt för att vi ska behålla 35 millimeters maska. Vi vill ha 45. Många svenskar har 45 i dag men ingen har mindre än 40. Det är ingen idé att ligga och fånga de här småräkorna. Det är bättre att de får växa till sig. I Sverige bedriver vi ett så mycket grönare fiske än vad Danmark gör.

Jan-Erik Axelsson:

- Svenskarna köper sina trålar av vadbindare här i Danmark. Ingen har levererat såna trålar som de säger sig ha. De har samma redskap som vi. Jag gillar inte att man försöker skydda en lögn med en lögn.

SFR har reagerat starkt på Jan-Erik Axelssons kritik:

"Svensk-dansk fiskare anmäler kollegor i syfte att göra räkorna dyrare", är rubriken på deras hemsida. Där sägs Jan-Erik Axelsson vara omdömeslös och att han försöker "smutskasta kollegor, myndigheter och hela den näring han själv är en del av".

Ombudsman Fredrik Lindberg, SFR:

- Det är en sak för dem som pratar skit att bevisa att de har fog för sina anklagelser.