Knappast ubåt, tror forskare
"En val, badflotte eller att någon sett fel i solnedgången är den mest sannolika förklaringen", säger professor Wilhelm Agrell om bakgrunden till jakten på en främmande ubåt utanför Göteborg.
Relaterat
Wilhelm Agrell är professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Under 80- och början av 90-talet gjordes tusentals observationer av vad som befarades vara främmande spionubåtar i svenskt territorialvatten.
– Blickar man bakåt på de stora vågorna av ubåtsrapporteringar så bestod huvuddelen av rapporterna av annat än ubåtar, säger Agrell.
Under det kalla kriget användes ubåtar, liksom flyg, för underrättelseinhämtning. Bland annat tjuvkopplade amerikanarna kablar under vatten för att komma åt sovjetiska signalkommunikationer.
– I dag lever vi en annan värld där vi varken behöver flyg eller ubåt för sådana uppgifter. Med Google earth kan man få detaljerade underättelser om i alla fall den ena av det svenska flygvapnets stridsledningscentraler. Om någon är intresserad av Göteborgs hamn är det inte oöverstigligt.
Sannolikheten att någon skulle skicka in en ubåt för att spionera är alltså inte stor.
– Det är inte omöjligt men det finns inte så stora skäl att göra det. Men det måste förstås kollas upp.






















