Utvecklingen av Centrala Älvstaden förväntas pågå de närmaste 50-70 åren och de idéer som blir verklighet kommer att prägla stadsbilden i generationer fram­över. Men hur bygger man för att en idé ska hålla i hundra år?

– Man ska aldrig försöka bygga tidlöst. Om man vill vara tidlös måste man vara extremt samtida. Titta på Eiffeltornet och S:t Pauls Cathedral, de var idealet på sin tid, säger arkitekturskribenten Mark Isitt.

Han menar att det är fantastiskt när årsringarna märks i en stad och han tycker att Universum och Götaplatsen är bra exempel på när Göteborg vågar.

– I Göteborg råder det lite gestaltningsångest, det är inte tillåtet att vara för modern, säger Mark Isitt.

Ett mindre lyckat exempel, menar Isitt, är Norra Älvstranden – ett projekt som tilläts haverera och där man rullade ut ett koncept.

– Man har gjort det enkelt för sig och låtit mäkleriet styra. Det är alldeles för lite arkitektur, stadsbyggnadsplanering och gestaltning, säger han.

För sju år sedan anordnade GP en stadsbyggnadstävling där ledande arkitekter från Chalmers/Studio urbanism, White och Wingårdhs fick komma med var sin vision om hur de skulle vilja förvandla södra älvstranden (se här intill).

Arkitekten Åke Johansson var med och tog fram Whites förslag. Det var också det förslag som röstades fram som vinnare av GP:s läsare. Han betonade då, liksom nu, vikten av att återerövra kajerna och pirarna.

– Man hade satsat stora pengar på att gräva ner Götatunneln och därmed skulle man frigöra ett stort område ner till vattnet. Det känns lika aktuellt idag eftersom närheten till vatten är lika med kvalité, säger Åke Johansson.

I Gert Wingårdhs förslag var tiden mogen för skyskrapor, han föreslog 25-35 våningar höga hus placerade vid Skeppsbron och Bananpiren. En annan del i förslaget var att binda samman de båda älvstränderna mellan operan och Bananpiren.

– Jag anser att det är viktigt att ha så många broförbindelser som möjligt. I London finns det broar var 700:e meter, i Göteborg var 3:e km, säger Gert Wingårdh som finns med bland deltagarna i den internationella workshop som pågår i Göteborg just nu.

Hans Bjur, professor i stadsbyggnad vid Göteborgs universitet, stod bakom det tredje tävlingsförslaget. Han instämmer i att fler sätt att ta sig över älven är nödvändiga för att binda ihop staden.

– Vi föreslog en bro vid Lilla Bommen, inte bara för fotgängare utan också för små elbussar, det måste inte alltid vara spårvagnar, säger Hans Bjur.

Han betonar att den mest spännande staden uppstår i mötet mellan den gamla arkitekturen och de nya idéerna.

– Visst är det viktigt med kraftfull arkitektur men ikonprojekt löser inte allt, säger Hans Bjur.

Mark Isitt däremot menar att en fungerande stad kräver ikoniska byggnader och att man måste respektera folks behov av att få byggnader att vara stolta över.

– Det finns en överdriven försiktighet i Göteborg där man gått vilse i sin självbild. En stad där ingenting får sticka ut blir i förlängningen en tråkig stad. Ett fantastiskt älvrum kräver en fantastisk arkitektur och Göteborg har nu en chans på miljonen som man inte får missa.