14.40

Förhandlingarna avslutas. Göteborgs tingsrätt ska meddela dom 14 april klockan 14.00.

14.12

Nils-Eric Schultz vill uppmärksamma rätten på hur skadlig korruptionen är för ett demokratiskt samhälle. Han frågar även vilket budskap de vill sända ut till allmänheten.

Han anser att det inte finns något förmildrande i målet. Olov Lundgren bör därför fällas. Att det påstådda brottet begicks för många år sedan gör inte att man ska se mildare på gärningen anser åklagaren som yrkar på fängelsestraff för Lundgren.

En villkorlig dom är enligt Nils-Eric Schultz inte tillräckligt. Han begär också att Olov Lundgren ska betala tillbaka det värde som har fått genom det påstådda brottet. Enligt stämningsansökan handlar det om 85 000 kronor.

Försvarsadvokat Anders Munck anser å sin sida att uppsåt saknas när det gäller mutbrottet. Han säger att målet står och faller med om Lundgren var medveten om att han bara betalade frakten när han betalade de 35 670 kronor som fakturorna gällde. Enligt Lundgren själv var så inte fallet, han trodde redan från början att han betalat såväl tegel som frakt.

-Vem av oss läser den löpande texten om beloppet på fakturan är det överenskomna, frågar sig Anders Munck och konstaterar vidare att det inte heller var Lundgren som tog kontakt med tegelföretaget utan tvärtom.

Anders Munck påminner också om att Olov Lundgren faktiskt sagt blankt nej till att han skulle kunna ordna några förmåner till tegelleverantören. Detta har även bekräftats av en före detta anställd på tegelföretaget som vittnade inför rätten tidigare under torsdagen.

Försvaret kritiserar också åklagarens beräkning av värdet på teglet till den 210 kvadratmeter stora villan. Priserna kan variera, i det här fallet är priset enligt försvaret dels beroende på eurons värde och på vilka rabatter som ges.

Försvaret, som hänvisar till vittnesuppgifter, menar att värdet mycket väl skulle kunna stanna vid 40 000 kronor i stället för de 85 000 som åklagaren vill göra gällande. Anders Munck vill att åtalet ogillas och påminner än en gång att uppsåt saknas i målet. Olov Lundgren har enligt försvaret helt enkelt trott att han betalade för sig.

Försvaret avslutade med att gå igenom tidigare domar där det rört sig om betydligt större summor men där mutbrottet ändå inte betraktats som grovt.

- Vi har facit i hand, säger Anders Munck till rätten och syftar på att Olov Lundgren inte under alla de år som gått sedan tegelleveransen gett tegelföretaget Wienerberger några som helst fördelar.

13.52

Statsåklagare Nils-Eric Schultz håller slutplädering i målet. Han konstaterar att Lundgrens version skiljer sig från resten av vittnenas berättelser vad gäller betalningen för teglet. Han förklarar att Lundgren, som han anser vara en väldigt branschkunnig person, borde ha vetat att priset han betalade inte kunde vara för både frakt och tegel.

Försvarets argument att exfrun velat hämnas på Lundgren genom att skriva till tingsrätten om sina misstankar bemöter Schultz med att poängtera att alla de uppgifter som exfrun lämnat stämmer och att detta kontrollerats. Teglet var inte betalt, konstaterar Schultz.

Han beskriver hur Lundgren var en intressant person för tegelföretaget Wienerberger i och med sin position på Poseidon. Genom att skänka kakel till Lundgrens privata villa hoppades man enligt åklagaren på att så småningom även få se sitt tegel på Poseidons byggnader runt om i Göteborg.

Eftersom händelsen inträffade 2003 har preskriptionstiden för mutbrott gått ut. Åklagaren har dock åtalat för grovt mutbrott, ett brott som har en preskriptionstid på tio år.

Åklagaren menar att Lundgren själv tog initiativet till förmånen genom att ringa upp och fråga om erbjudandet kvarstod. Det är en av de faktorer som gör att åklagaren anser att brottet är grovt.

De personer som kan misstänkas ha skänkt bort teglet till Lundgren kan inte åtalas eftersom brottet grov bestickning inte fanns i lagboken 2003. Vad gäller bestickning av normalgraden gick preskriptionstiden ut 2008.

13.17

Det sista vittnet i mutmålet mot Egnahemsbolagets tidigare vd Olov Lundgren är kallad av försvaret. Advokat Anders Munck ber honom först att beskriva vem han är.

Vittnet berättar att han jobbat på Poseidon i femton år och nu har samma befattning som Olov Lundgren hade vid tiden för det påstådda mutbrottet.

Nästa fråga rör Poseidons byggprojekt Jancovic som pågick när Olov Lundgren byggde sin privata villa och fick tegel levererat av företaget Wienerberger. Hela målet handlar om just det här teglet, som Lundgren menar att han köpt till ett bra pris. Åklagaren hävdar i stället att han fått det gratis och därmed gjort sig skyldig till grovt mutbrott.

Vittnet berättar hur det gick till när teglet till jättebygget Jankovic beställdes. Först gick en projektgrupp igenom vilken tegeltyp som var aktuell. Vittnet säger att företaget Wienerberger aldrig var aktuellt i samband med bygget och att han själv inte hade hört talas om företaget.

Vittnet berättar om Lundgrens roll i projektet, som då var det största Poseidon genomfört på många år. Han beskriver att det hölls en hel del diskussioner om ekonomin i bygget men att Lundgren aldrig var inblandad i valet av tegel- eller fönsterleverantör.

Åklagaren ställer frågor om vittnets privata relation till Olov Lundgren och får till svar att de träffades ibland på familjedagar och att han någon gång varit hemma hos Lundgren. Vittnet säger än en gång att Lundgren inte haft något inflytande över valet av tegel i Poseidons projekt.

Vittesmålet avslutas och därefter vill advokat Anders Munck ställa några sista frågor till sin klient Olov Lundgren.

Lundgren säger då att han inte tycker att förmiddagens vittnesmål från en tidigare anställd på tegelföretaget Wienerberger stämmer så som han minns det. Han vänder sig emot att han skulle ha kontaktat Wienerberger och frågat om "erbjudandet kvarstod".

-När jag bestämt mig för teglet ville jag ha ett pris. Det fick jag och det priset accepterade jag, säger han och förklarar att det aldrig varit tal om att betalningen skulle gälla enbart transporten.

Anders Munck ställer sedan frågor om skilsmässan mellan Lundgren och hans exfru och juridiken kring den. Det var en skrivelse från exfrun som satte igång utredningen mot Lundgren och hon har även vittnat mot honom tidigare under dagen.

Efter ett par frågor bryter domaren in och ifrågasätter syftet med frågorna. Försvaret får dock fortsätta och Lundgren beskriver bland annat bodelningen och de rättsliga processer som följde på skilsmässan.

Vad gäller hans befattning på Egnahemsbolaget har han klivit av vd-stolen i väntan på dom. Enligt Lundgren är risken stor att han blir av med jobbet om han fälls. Samtidigt säger han att styrelsen har förklarat att de har fortsatt förtroende för honom tills motsatsen är bevisad.

12.05

Ett vittne återstår. Paus för lunch. Förhandlingarna återupptas runt klockan 13.15.

11.45

Ett vittne hörs på telefon om fakturor som tegelföretaget Wienerberger skickat till Olov Lundgren. Totalt finns tre fakturor från Wienerberger Sverige till Olov Lundgren samt en som går från Wienerberger i Belgien till Wienerberger i Sverige. Den sista rubriceras som marknadsbidrag, och är den enda tegelfakturan som konterats på det sättet.

Åklagaren frågar om attesten och vittnet berättar att normalt är det två personer som godkänner. I det aktuella fallet har bara en person attesterat nämligen den dåvarande marknadschefen på Wienerberger Sverige.

Åklagaren frågar om han som privatperson kan köpa från Wienerberget men får svaret att policyn är att sälja via återförsäljare. Däremot kan göras undantag, exempelvis om anställda vill köpa tegel. Vittnet vet inte varför leveransen till Lundgrens gjorts.

Vittnet förklarar att under 2003 och 2004 kan man inte se någon koppling mellan övriga affärer som företaget gjort och leveransen till Lundgren.

-Skulle vem som helst kunna få gratistegel? frågar åklagaren.

-Mig veterligen är detta det enda fallet. Jag skulle bli förvånad om det fanns fler, säger vittnet.

Försvaret frågar om Olov Lundgren betalat 35 000 till Wienerberger och detta bekräftas av vittnet.

Man frågar också om hur det går till när man väljer ut referensvillor och vittnet beskriver då att man kontaktar husägare som byggt fina hus med Wienerbergertegel och frågar om man får ta bilder.

Vittnet får även några ytterligare frågor om de aktuella fakturorna.

11.17

Olov Lundgrens exfru tar plats som vittne. Paret skilde sig 2006 efter omkring tio års äktenskap.

Schultz frågar varför exfrun skickade in brevet med uppgifterna om att Lundgren fått teglet gratis. Hon beskriver att hon bestämt sig för att hon skulle rensa allt, inför slutbesiktning av huset saknades dokument. Hon säger att hon hittade en hel drös konstiga fakturor som hon konfronterade Lundgren med.

Hon förklarar att hon skickade in brevet för att få kollat så att allt stämde, inte för att polisanmäla Olov. Fick man göra så här, det var det hon ville ha svar på eftersom hon misstänkte att fakturorna drabbat kommunen.

Hon förklarar vidare hur hon och exmannen tittat på flera sorters tegel inför det gemensamma husbygget 2003.

- Olov kom hem och berättade att han fått en möjlighet att få gratis tegel av ett företag som ville komma in på svenska marknaden. Det var inte mitt beslut sa jag och han sa då nej till erbjudandet. Sedan kom han hem och sa att vi i alla fall skulle få teglet, berättar hon.

Hon säger att hon trodde att de skulle visa upp sitt hus som motprestation och att det då var okej. Hon beskriver sedan hur hon reagerat när hon efter skilsmässan hittat fakturor som hon tyckte var konstiga.

- Det är nedrigt, säger hon om sin exmakes version om att han hela tiden trott att han betalat teglet och inte bara leveransen.

Exfrun har varit tveksam till att vittna. Hon förklarar för rätten att hon tyckt att hon uppnått sina mål när hon lämnat in fakturorna och på så sätt bidragit till att Göteborgs stad rensar upp.

Försvaret frågar ut vittnet om de uppgifter hon lämnat och om när hon fick veta att det enbart skulle betalas för frakten. Vidare följer frågor om parets konflikter efter skilsmässan och exfrun berättar hur hennes exman stämt henne fem gånger och hur hon själv stämt honom en gång. Vittnet blir mycket känslosamt i rättssalen när hon redogör för sin relation med exmannen Olov Lundgren.

Åklagaren avslutar med några frågor om teglet och därefter avslutas förhöret.

11.10

Försvarsadvokat Anders Munck frågar vittnet från tegelföretaget om vad Olov Lundgren sa när han ringde upp om teglet. Enligt tidigare förhör ska vittnet ha beskrivit att Lundgren frågat om erbjudandet om att "köpa billigare" kvarstod. Nu menar vittnet i stället att Lundgren bara frågat om erbjudandet kvarstod. Inte att han skulle ha sagt "köpa billigare".

10.28

Förhandlingarna i muträttegången mot Egnahemsbolagets tidigare vd Olov Lundgren återupptas med förhör av det första vittnet, en före detta distriktsansvarig vid tegelföretaget Wienerberger. Han arbetade på företaget 2003, då Olov Lundgren var teknisk chef på Poseidon och fick tegel till sitt husbygge levererat från företaget.

Statsåklagare Nils-Eric Schultz inleder med att fråga vittnet om hans bakgrund. Vittnet, som är pensionär sedan två år tillbaka, berättar om sin tid som anställd hos Weinerberger där han jobbade som representant i Västsverige.

- Var ni intresserade av att sälja till privatpersoner, frågar Schultz.

Vittnet svarar att det var ovanligt, företaget siktade in sig på större objekt och skickade in offerter på stora byggen. Han förklarar att branschen haft en tuff utveckling men att det ändå gick hyggligt.

- Man tvingades ibland ta till lite udda metoder för att få till affärer. Exempelvis gå in med extrarabatter, säger han.

Han säger att just de kommunala bostadsbolagen traditionellt jobbar mycket med tegel eftersom det är relativt underhållsfritt.

Åklagaren fortsätter med att fråga hur det gick till när före detta distriktsansvarige fick kontakt med Olov Lundgren första gången.

-Vi träffades av en ren slump när jag var på väg till ett arkitektkontor med tegelprover.

De presenterades för varandra och vittnet fick veta att Olov Lundgren höll på att bygga ett privat hus och att han letade efter tegel. Vittnet fick också ta emot Lundgrens visitkort där det stod att han arbetade på Poseidon.

-Jag lovade att ta fram lite prover till honom. Och han valde ett av dem och så är det, säger vittnet.

Parallellt med att Olov Lundgren bygger sin villa genomför Poseidon ett stort byggprojekt.

-Vid samma tillfälle råkade Poseidon ha ett stort projekt igång i Gårda, Jankovic tror jag. Det var en rasande massa tegel och det var ju oerhört intressant för oss. Lundgren var projektledare för det bygget, säger vittnet från tegelföretaget.

Han beskriver hur han tänkte att "här kanske fanns en möjlighet att öka våra chanser att få vara med".

-Jag tog kontakt med Olle, jag sa som det var, att vi kan hjälpa dig med tegel om du har möjlighet att hjälpa oss. Olle deklarerade då klart och tydligt att han inte hade några sådana befogenheter säger vittnet och förklarar att samtalet avslutades på det viset.

Vittnet berättar att det sedan gick en tid men att Olov Lundgren så småningom ringde upp och frågade om erbjudandet kvarstod.

Han berättar att han då pratade med sin chef och att de kom fram till att det inte handlade om några stora pengar för företaget.

-En ringa kostnad och dessutom skulle vi få ett fint referenshus. Vi bestämde oss för att vi skulle ge honom teglet men att han skulle stå för transportkostnaderna. Vi tänkte även på framtiden, bra att ha bra kontakter, det var så vi resonerade, säger vittnet från tegelföretaget.

Schultz frågar hur vittnet ser på situationen idag när Lundgren är åtalad och det är stort ståhej.

-Jag tycker att det är oerhört tragiskt. Att man hjälper varandra lite hit och dit, det har alltid förekommit i byggbranschen. Även om kostnaden för teglet kanske var 85 000 så var inte det kostnaden för oss, den var kanske fem eller tio tusen. Jag tycker att man blåser upp det hela, säger han.

Hade Poseidons stora tegelprojekt inte varit aktuellt vid samma tidpunkt som Lundgren byggde sin privata villa hade han aldrig fått teglet gratis. Möjligen skulle han fått köpa med rabatt konstaterar vittnet.

Enligt principen tjänster och gentjänster beskriver vittnet hur Wienerberger skänkte bort tegel som normalt skulle ha kostat runt 85 000 kronor. Som byggherre och representant hade Lundgren kanske möjlighet att påverka något i positiv riktning i framtiden.

-Det var väl så vi tänkte, som en möjlighet att flytta fram våra positioner.

Vittnet förklarar att han förankrade gåvan med sin chef eftersom han aldrig under sina tidigare 20 år gjort något liknande.

Uppgörelsen var enligt vittnet att Lundgren skulle betala frakten men få teglet gratis.

10.08

Förhandlingarna tar paus. Efter avbrottet kommer flera vittnen att höras. Bland annat ska en före detta distriktsansvarig på tegelföretaget Wienerberger berätta om sina kontakter med Olov Lundgren.

Förhandlingarna återupptas 10.30.

9.56

Försvarsadvokat Anders Munck ställer frågor till Lundgren om tegelpriserna. Tillverkningskostnaden för en tegelsten beräknas till 50 öre och försvaret konstaterar att Lundgren betalat runt fem gånger mer.

Vidare frågar Munck hur inblandad Lundgren varit i byggprojekt inom Poseidon där tegel använts. Lundgren beskriver att han inte jobbat med upphandlingar om vem som ska leverera tegel men att han varit delaktig på andra sätt.

9.42

Åklagare Nils-Eric Schultz börjar fråga ut Olov Lundgren om ett byggprojekt i Gårda. Han frågar även om andra byggprojekt som Olov Lundgren varit inblandad i.

Han frågar om det varit aktuellt att familjens villa skulle vara visningsvilla där teglet skulle visas upp. Något sådant skulle enligt Lundgren inte ha varit aktuellt.

Schultz frågar vidare om huruvida Olov Lundgren känt till tegelföretaget Wienerberger före tegelaffären. Den frågan svarar Lundgren nej på.

"Hur billigt pris fick du?" frågar Schultz. "Två kronor stenen" svarar Lundgren, som medger att det kan ha rört sig om halva ordinarie priset. Schultz undrar över om Lundgren funderar över om han kunde få ett så bra pris på grund av sin ställning. Lundgren säger att han inte gjort det.

Enligt tidigare uppgifter från Lundgrens exfru ska Lundgren ha vetat om redan vid leverans att teglet var gratis. Olov Lundgren betecknar det som nonsens och kallar uppgifterna för en fortsättning på den dåliga skilsmässan de gått igenom.

9.31

Olov Lundgren förhörs. Han börjar med att redogöra för sin bakgrund. Efter att ha jobbat som projektledare på Poseidon fick han flera olika funktioner inom bolaget och var teknisk chef när han slutade 2007. Han redogör för sina arbetsuppgifter och förklarar hur organisationen fungerade.

Det privata husbygget startade han och hans dåvarande fru 2002. Han projekterade bygget själv och valde tegel som byggmaterial eftersom han ville bygga underhållsfritt.

Under hösten skulle familjen bestämma vilket tegel som skulle användas. Under denna period säger han att han blev kontaktad av en säljare på tegelföretaget Wienerberger. Han säger att han undrade lite över hur säljaren kunde veta att han skulle bygga men tänkte att det berodde på att familjens arkitekt beställt tegelprover från Wienerberger.

Lundgren bestämde sig för att köpa tegel från Wienerberger och minns att han fick ett bra pris. Han säger att han betalade alla fakturor som kom.

Olov Lundgren förklarar vidare att han aldrig gjort några inköp av tegel i tjänsten. Han säger också att priserna på tegel varierar och att det är helt andra priser än de som står i prislistan som gäller vid skarp affär.

9.05

Rättens ordförande Mats Sjösten inleder med att fråga om den tilltalades inställning.

Via sin advokat Anders Munck nekar Olov Lundgren till anklagelserna om grovt mutbrott men tillstår att han köpt tegel till sin villa 2003, som han betalat 35 000 kronor för.

Det är först på senare år som han förstått att det på fakturan står att betalningen gällde trransport och inte själva teglet.

Statsåklagare Nils-Eric Schultz presenterade sin sakframställan där han värderar teglet till 85 000 kronor. Vid tidpunkten för leveransen av teglet var Olov Lundgren teknisk chef på bostadsbolaget Poseidon.

9.00

Ett stort pressuppbåd mötte den mutåtalade Olov Lundgren utanför rättssalen inför den första rättegången i muthärvan. Lundgren ville dock inte lämna några kommentarer inför förhandlingarna. Lundgren har hela tiden nekat till brott.