Så ska ungdomsbrottsligheten stoppas
En satsning på tätare myndighetssamarbeten i förorterna ska bekämpa ungdomskriminaliteten i bland annat Göteborg.
Relaterat
Fakta
Kamp mot ungdomsbrott
Satsningen utgår från de involverade myndigheternas nuvarande resurser. Några nya pengar kommer inte att skjutas till i inledningsfasen, enligt justitieminister Beatrice Ask.
I första hand ska insatserna riktas mot personer mellan 15 och 25 år som avtjänar straff eller som polisen vet är brottsaktiva. Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner.
Den 31 oktober 2012 ska resultatet av arbetet redovisas för Rikspolisstyrelsen.
Socialstyrelsen får också i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för att förhindra rekrytering till kriminella nätverk och stödåtgärder för unga som vill hoppa av kriminella gäng. Resultatet av detta presenteras under 2013.
- När ungdomar blir kriminella är det ett misslyckande för samhället. Ingen myndighet klarar det här på egen hand, säger Even Magnusson, brottsförebyggande kommissarie i Göteborg.
Rikspolisstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med ett antal kommuner dra igång ett pilotprojekt med sociala insatsgrupper. Tanken är att fånga upp unga småbrottslingar innan den organiserade brottsligheten gör det.
- 15-17-åringar som begår allvarliga brott döms ofta till ungdomsvård. Tre av fyra i den gruppen som döms till ungdomsvård återfaller i brott inom tre år, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
Klart är att projektet involverar minst en förort i vardera Göteborg, Stockholm, Malmö och Uppsala.
En central funktion blir att identifiera de unga som är i riskzonen. Insatsgruppernas arbete ska sedan fokuseras kring dessa individer för att stärka deras sociala skyddsnät i skola, arbete och på fritiden.
- Redan i dag görs stora insatser för att hindra att ungdomar dras in i kriminella verksamheter. Men jag undrar om vi inte kan göra detta bättre när resultaten är så dåliga som de är.
"Arbeta utanför boxen"
Socialtjänsten samordnar arbetet som bland annat omfattar polis, föräldrar, skola och frivilligorganisationer. Enligt Beatrice Ask blir uppgiften inledningsvis att ta fram okonventionella metoder för samarbete.
- De får fria händer. Det blir viktigt att arbeta utanför boxen. Jag tror att vi gör av med mycket pengar som skulle kunna användas bättre.
I Göteborg finns redan ett samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet (SSPF) när det gäller främst högstadie- och gymnasieelever. Even Magnusson påpekar vikten av att bryta kriminella mönster så tidigt som möjligt, gärna innan straffmyndighetsåldern.
- Det är viktigt att kunna erbjuda alternativ när man börjar komma in i den kriminella livsstilen. Det handlar mycket om skyndsamhet när det gäller ungdomar, säger han.
Att involvera föräldrarna och att kunna bryta sekretessen mellan myndigheter är nödvändigt, förklarar Even Magnusson. Fritidsgårdar som ger läxhjälp och uppmuntrar intressen är exempel på verksamhet som kan flytta ungdomars fokus från droger och brott.
- Fritidsgårdar och skolor ser vilka som är i riskzonen, men de måste också våga säga det. De kan vara rädda för att ge skolan ett dåligt rykte, säger Even Magnusson.
