För två år sedan började Renova elda norska sopor i Sävenäs. Beslutet togs sedan avfallsmängderna i Göteborgsregionen oväntat började minska till följd av lågkonjunkturen. Samtidigt skulle en fjärde ugn tas i drift vilket innebar att Sävenäs hade en stor överkapacitet.

Av de 540 000 ton avfall som ifjol brändes i Sävenäs kom hela 140 000 ton från Norge. Förenklat kan sägas att var fjärde transport hade körts dit från andra sidan kölen.

Det norska avfallet kommer till Göteborg i specialbyggda containers. Det tar omkring 20 minuter att tömma lasten, som sedan matas in i någon av de stora ugnarna.

Processen leds från ett kontrollrum, varifrån man kan styra en jättelik gripklo.

– Det är jättebra att avfallet kommer hit till oss. Här tas det ju om hand, i stället för att det ligger i naturen och förstör, säger operatören Emelie Garhall där hon sitter i kontrollrummet.

Sävenäs är inte den enda anläggning med överkapacitet. Det eldas utländska sopor på många håll i landet. Det är oklart exakt hur mycket, men beräkningar gjorda av konsultföretaget Profu tyder på att det ifjol kan ha rört sig om närmare 600 000 ton. Det mesta från Norge.

Sedan Sverige införde förbud mot att lägga avfall på deponi har den svenska förbränningskapaciteten byggts ut rejält. Nya anläggningar är på gång.

Om importmarknaden fortsätter att utvecklas kan Sverige om några år att ha en överkapacitet på sammantaget 2 miljoner ton, enligt Johan Sundberg, avfallsexpert på Profu. Sundberg kallar det hela för ett systemskifte.

– För första gången på 100 år har Sverige en mottagningskapacitet för avfall som överstiger vår egen avfallsproduktion, säger han.

I Norge tackar man och tar emot. Norge ligger rejält efter med utbyggnaden av förbränningsanläggningar. Norge, liksom alla länder inom EU, är pressade att upphöra med sina soptippar. I hela Europa beräknas att 150 miljoner ton avfall varje år läggs på deponi.

Enligt EU:s avfallsdirektiv ska avfallet behandlas och så långt som möjligt återvinnas. Avfallsförbränning definieras som återvinning om energin nyttjas som fjärrvärme och/eller används för elproduktion.

Ur miljösynpunkt är det bättre att bränna avfallet än att lägga det på deponi – förutsatt att det sker i anläggningar med modern rökgasrening och att energin nyttiggörs. Johan Sundberg har gjort många beräkningar som styrker detta.

De många och långa lastbilstransporterna ändrar i grunden inte detta förhållande. Det går att köra ett avfallslass ända till Peking innan miljöbelastningen blir större än den vinst man uppnår då lasten förbränns, enligt Sundberg.

Alla håller inte med. Naturskyddsföreningen i Göteborg krävde för några år sedan att Sävenäs inte skulle eldas med avfall från utlandet. Miljöorganisationen Greenpeace förde länge en kamp mot avfallsförbränning som metod och menade att återvinning kan ske på andra sätt, exempelvis genom bättre källsortering.

Numera har man lagt den kampen på hyllan. Andra saker än avfallsförbränning upplevs som viktigare att ta itu med.