Forskare styr etiska nämnden
Göteborg: Att ha möss hängande i svansen gick inte. Däremot godkändes injektioner i ögonvrån. Att etiska nämnden säger nej till djurförsök är ovanligt. Av 374 fall fick bara 4 djurförsök nobben.
Relaterat
Fakta
Ordföranden har utslagsröst
Göteborgs djurförsöksetiska nämnd sammanträder en gång i månaden med uppehåll för sommarmånaderna.
Nämnden består av två avdelningar.
I varje avdelning sitter sex forskare och sex lekmän samt en ordförande med utslagsröst.
Lekmannasidan består av fyra politiska ledamöter som ska representera allmänheten och som utses av Västra Götalandsregionen. Vidare finns två representanter från Djurskyddet Sverige och/eller Djurens rätt.
Forskarsidan består av fyra forskare från universitetet och två från Astra Zeneca.
Källa: Göteborgs djurförsöketiska nämnd
Det visar GP:s granskning av samtliga ansökningar från september förra året till september i år.
Göteborgs djurförsöksetiska nämnd består av hälften lekmän och hälften forskare från Sahlgrenska Akademin och Astra i Mölndal. Forskarna bedömer andra forskares ansökningar och blir i sin tur bedömda i de fall de själva är sökande.
Nämndens uppgift är att väga nyttan av försöket mot djurens lidande. I vart fjärde fall ställde nämnden villkor för att djurförsöket skulle tillåtas. Reservationer gjordes i samband med var 20:e ansökan - samtliga från nämndens lekmannasida.
Svårt att hävda sig mot experterna
Skälen bakom reservationerna varierar - alltifrån svårförstådd ansökan till onödiga djurförsök eller för stort lidande hos djuren. Birgit Jönsson är politiker (C) och lekman i nämnden sedan många år.
– Jag vill veta vad som ska hända med djuren från a till ö. Ansökan ska vara lättförståelig även för oss utan specialistkunskaper och det är den inte alltid. Jag skulle också önska att vi hade en vassare lekmannasida som deltog mer i diskussionerna och ställde fler frågor, säger hon.
Hennes politiska lekmannakollega Lars-Inge Andersson (KD) tycker att det är svårt att hävda sig mot experterna:
– Det är en liten klick forskare som sysslar med detta och som känner varandra väl och de få gånger jag har varit med och röstat emot ett djurförsök har vi fått stryk i alla fall för att ordföranden röstade med forskarna, säger han.
Båda betonar att de upplever att forskarna i nämnden är måna om att djurförsöken ska vara etiska. Även Lina Andersson från Djurens rätt sitter i nämnden och har samma bild.
– De är ganska vettiga för att vara forskare. Jag tycker ändå att jag får gensvar på mina åsikter även om det inte händer så mycket i slutändan. Vid omröstningarna är det ändå alltid bara jag som röstar nej, säger hon.
”Vi från djurskyddet är i underläge”
Suzanne Henriques, lekman från Djurskyddet Sverige, anser att sammansättningen i nämnden bäddar för ett system som tillåter forskarna att regera.
– Jag har hört universitetsforskare uttrycka att de inte kan rösta emot Astras forskare eftersom Astra är en potentiell arbetsgivare. Men forskarna röstar inte emot varandra överhuvudtaget. Beslutet om att godkänna försöket kan inte heller överklagas och det tycker jag är märkligt, säger hon.
Liksom Suzanne Henriques anser Joakim Sandberg från Djurens rätt att arbetet i nämnden präglas av en slags ”vi-måste-ställa-upp-på-forskningen-mentalitet”.
– Vi från djurskyddet är absolut i underläge och grundinställningen är att all forskning ska fortgå. Det är aldrig på dagordningen att ifrågasätta syftet med forskningen eller ett djurförsök, säger han.
En forskare som vill vara anonym tycker det är naturligt att andra forskare medverkar i bedömningen av djurförsök och anser att djurorganisationerna inte har där att göra:
– Det där med Djurens rätt gillar jag inte alls. Vet du hur det är i USA? Där finns inga regler alls.
