JO kritiserar jävig djurförsöksnämnd
Forskarna i Göteborgs etiska nämnd för djurförsök har tillåtits vara jäviga. Det slår JO fast i sin granskning. Nu tvingas nämnden byta arbetssätt.
Relaterat
Fakta
Fyra avslag
Ansökningar som avslogs hos Göteborgs djurförsöksetiska nämnd under perioden september 2009 till september 2010:
En forskare ville rena antikroppar via möss för att därefter försöka hitta en behandlingsmetod mot autoimmuna sjukdomar hos människan. Autoimmun sjukdom innebär att kroppens immunförsvar angriper delar av kroppens egna vävnader. För att få fram rena antikroppar ville forskarna spruta in ett ämne i buken på mössen för att sedan suga antikropparna ur buken. Ansökan avslogs med hänvisning till Djurskyddslagens föreskrifter och allmänna råd om djurförsök som anger andra metoder för ändamålet.
En forskare ville bland annat hänga upp mössen i svansen i ett djurförsök där syftet var att undersöka vilken roll brist på essentiella fettsyror påverkar inlärning, ångest och depression. Nämnden sa nej med hänvisning till att ansökan inte närmare förklarade varför det var nödvändigt att utsätta djuren för det lidande som en så kallad "tail suspension" innebär.
En forskare ville använda 300 råttor för att hitta ett nytt läkemedel mot alkoholism men fick nej bland annat med hänvisning till att råttorna, som är sociala djur, skulle bo ensamma under tio månader. Forskaren fick rätt att göra ett pilotförsök på 60 råttor.
En forskare fick avslag av formella skäl och hänvisades till Norra Stockholms djurförsöksetiska nämnd som först måste godkänna framtagande av genmanipulerad mus med anlag för muskelsjukdomar.
De sitter i nämnden
Ordföranden har utslagsröst
Göteborgs djurförsöksetiska nämnd består av två avdelningar.
I varje avdelning sitter sex forskare och sex lekmän samt en ordförande med utslagsröst.
Lekmannasidan består av fyra politiska ledamöter som utses av Västra Götalandsregionen samt två representanter från Djurskyddet Sverige och/eller Djurens rätt.
Forskarsidan består av fyra forskare från universitetet och två från Astra Zeneca.
Nämnden sammanträder en gång i månaden med uppehåll för sommarmånaderna.
De djurförsöksetiska nämnderna i Stockholm, Malmö och Göteborg anmäldes förra året för misstanke om jäv av organisationen Djurens rätt.
- När anmälan kom väckte den stor irritation i nämnden och min bild var att majoriteten av ledamöterna inte alls ansåg att det förelåg jäv, säger Suzanne Henriques, lekman i Göteborgsnämnden för Djurskyddet Sverige.
JO:s granskning blev klar i oktober i år. Nämnderna i Stockholm och Göteborg fick kritik för rutinerna i samband med besluten.
Ansökande forskare tilläts ibland argumentera för sitt djurförsök in i det sista strax före själva omröstningen. Ett sådant arbetssätt gör, enligt JO, forskarna jäviga och är ett lagbrott.
- Om någon ansöker om någonting och råkar sitta i samma nämnd finns inget hinder mot att ansökan behandlas, så länge personen inte deltar i beslutsprocessen. Personen kan vara tillgänglig för att svara på sakfrågor men inte sitta där och diskutera varför nämnden ska bifalla ansökan, säger Jens Västberg, vid JO.
Göteborgsnämnden består av två avdelningar och hädanefter får ingen forskarledamot ha en egen ansökan i den egna avdelningen. Forskarledamöter, vars arbetskollegor är sökande, får lämna sammanträdet när ansökningar ligger på bordet för beslut.
Hovrättslagman Göran Dahlgren är ordförande för Göteborgs djurförsöksetiska nämnd.
- Vi har tyckt att det har varit ett effektivt arbetssätt att ha forskaren med på mötet inledningsvis för att kunna ställa frågor. Men det går inte att utesluta att det någon gång blir en diskussion där den jävige forskaren deltar och därför är vi mycket mer noggranna nu, säger han.
Therese Edström, är veterinär med ansvar för djurverksamheten vid Astra och medverkar på de förmöten som Astra har inför varje sittning i djurförsöksetiska nämnden.
- Vi välkomnar det nya arbetssättet till 100 procent. Vi har alltid följt den ordning som ordföranden sagt och vi vill helt klart inte riskera att vara i en jävsituation, så för vår del så det är bara bra, säger hon.
Joakim Sandberg, lekman i nämnden från Djurens rätt är dock tveksam till betydelsen av de nya rutinerna.
- Jag tror inte det kommer att förändra någonting. Om forskarna sitter i eller utanför rummet spelar ingen roll. Nämnden kontrolleras ändå av forskare som utför djurförsök, säger han.
Nämndernas sammansättning bestäms av riksdag och regering.
