Pressade priser ger sämre bussar
Olämpliga upphandlingar, sämre bussar och mer pressade bussföretag. Det är orsakerna till att allt fler defekta bussar används i svensk kollektivtrafik.
Relaterat
Fakta
Några stora och många små
Ett fåtal stora multinationella kollektivtrafikföretag, ofta ägda av statliga tågtrafikföretag i Europa, och en mängd små svenska bussbolag konkurrerar om den upphandlade busstrafiken i Sverige.
Veolia Transport med 80 000 medarbetare i 28 länder ägs av börsnoterade Veolia Environnement med huvudkontoret i Frankrike. Företaget kör buss, båt, spårvagn och tåg i Sverige och äger bland annat Styrsöbolaget. Veolia kör busstrafiken i västra Göteborg, vissa linjer på Hisingen och till 12 december linje 100 Borås-Göteborg.
Keolis har 33 500 anställda i tolv länder och kör busstrafik i Sverige under namnet Busslink. Busslink bildades genom sammanslagning av kommunägda SL och Näckrosbuss men ägs nu av franska Keolis som i sin tur till största delen ägs av franska statsjärnvägarna SNCF. Busslink kör busstrafik i och mellan Mölndal, Partille och Göteborg.
Orusttrafiken med 600 bussar och 900 anställda i Sverige ägs av norska Nettbuss som i sin tur ägs av statliga Norske Statsbaner (NSB). Nettbuss äger också Gobybus och Bus4You. Orusttrafiken kör flera expressbusslinjer och trafiken på Öckerö åt Västtrafik.
Arriva har 38 500 anställda i Europa. Arriva Skandinavien har 1 900 anställda i Sverige och 4 000 i Danmark. Arriva kör buss i södra och östra Sverige och tåg i Skåne och på Kinnekullebanan. Arriva ägs sedan några månader av statliga Deutsche Bahn.
Nobina, fd Swebus, tidigare SJ Buss, ägs av internationella investeringsfonder. Nobina har 2100 bussar och 5 000 anställda i Sverige som kör för SL, Västtrafik och Skånetrafiken.
GS Buss är dotterbolag till kommunägda Göteborgs Spårvägar. Bolaget 600 anställda och kör busstrafik på Hisingen och i östra Göteborg.
Det finns 350 mindre bussföretag i Sverige.
- Upphandlingarna pressar priserna till orimligt låga nivåer, säger Lars-Börje Björfjäll, vd i Göteborgs Spårvägar. Åtskilliga bussbolag har räknat alldeles för optimistiskt och drabbats av stora underskott.
- När man försöker överleva genom att spara blir kvaliteten i trafiken och kvaliteten i underhållet eftersatt.
Björfjäll är vd i Göteborgs Spårvägar sedan sex år. Dessförinnan var han vd för länstrafikbolaget Hallandstrafiken i många år.
Göteborgs Spårvägar lade i slutet av 1990-talet ett underbud på busstrafiken i västra Göteborg. Under tio år förlorade företaget över 100 miljoner kronor och de sista åren hotades både bussar och trafik nästan dagligen av sammanbrott.
Många andra bussbolag som medvetet eller omedvetet räknat fel för att vinna anbud har drabbats av stora ekonomiska problem och dragit ner på städning och underhåll av bussarna.
- Bussföretagen kan inte påverka intäkterna, bara kostnaderna, säger Björfjäll.
I dag tvingas de bussföretag som ställer in en tur betala 3 000 kronor i vite till Västtrafik. Det gör att bussföretagen hellre kör en buss som kanske borde vara på verkstad än att ställa in turer.
Sämre bussar
Björfjäll hävdar också att bussarna blivit sämre.
- Konkurrensen mellan busstillverkarna har också skärpts. Man bygger billiga och dåliga bussar. Visserligen rullar bussarna oerhört mycket, men ofta är de belamrade med fel från första dagen, de läcker olja redan i utställningsmontrarna.
Riksdagen beslutade i våras om ny kollektivtrafiklag. Länstrafikbolagens makt beskärs, deras monopol slopas och de som kör bussarna får mer att säga till om.
- Ett stort steg i rätt riktning, säger Björfjäll. Bussföretagen måste kunna påverka trafiken och påverka intäkterna, inte bara kostnaderna. Det nuvarande upphandlingssystemet har nått vägs ände.
Charlotte Wäreborn Schultz, vd i Svensk Kollektivtrafik, anser att säkerhetstänkandet är svagt utvecklat i bussbolagen.
- Det finns sällan ett systematiskt säkerhetsarbete, säger hon. Det behövs ett ändrat fokus med färre akutinsatser och mer förebyggande arbete.
Olika bedömningar
Stefan Magnusson vd På Orusttrafiken har en helt annan syn på det hela. Han är stolt över det säkerhetsarbete Orusttrafiken jobbat med och frågar sig varför det här inträffar just i Västsverige.
- Jag påstår inte att polisen gör fel men det är stora skillnader i bedömningen i olika delar av landet. inom Orusttrafiken har vi gått betydligt längre i trafiksäkerhetsåtgärder än vad lagen kräver. Alkolåsen är ett sådant exempel och vi har också en mycket seriös utbildning av alla våra förare.
Han säger att man givetvis skall ha en fortsatt dialog med myndigheter och polis.
I går diskuterade ledningen för Västtrafik och företrädare för entreprenörerna trygghet och säkerhet under ett heldagsmöte. Mycket kom att handla om de brister som trafikpolisen uppmärksammat de senaste månaderna. 45 av 50 kontrollerade bussar underkändes av polisen.
- Bussbolagen har länge agerat reaktivt, säger Lars Backström, vd i Västtrafik. Man har inte åtgärdat brister och fel förrän man varit piskade.
Backström anser att situationen håller på att förbättras.
- Det man lovar ska man hålla, säger Backström. Men utvecklingen går för långsamt. Västtrafik är väldigt tydliga med detta, busstrafikbolagen måste skärpa sig och man måste göra det nu.
Enklare upphandling
Anna Grönlund är förbundsdirektör i Bussbranschens riksförbund.
- Dagens system för upphandling av kollektivtrafik är inte bra, säger hon. Länstrafikbolagen ställer alldeles för detaljerade krav på bussar och bussbolag, ofta väljer man specialdesignade bussar som är dyra att bygga och svåra att underhålla.
Busstrafikföretagen och länstrafikbolagen har nyligen enats om en ny upphandlingsordning.
- Den kommer att ge enklare upphandlingar, standardiserade bussar, enklare underhåll och bättre trafik, säger Grönlund.
Västtrafik kommer att bli det första länstrafikbolaget att använda den nya upphandlingsmanualen.






















