U nderrättelser är en vanlig omskrivning för information som snappas upp och tolkas av nationella eller internationella underrättelse- och säkerhetstjänster och sedan förmedlas. Signalspaning, det vill säga avlyssning, och bevakning av internet är två av de viktigaste informationskällorna.

Göteborgspolisen beskrev fredagens underrättelser som knapphändiga och vaga, men trovärdiga. De antydde att ett attentat skulle genomföras i centrum lördagen den 30 oktober.

Dagen innan, på fredagseftermiddagen, gick polisen ut med ett pressmeddelande om bombhotet. Beredskapen skulle höjas med fler poliser ute på gator och torg.

Under kvällen sa kommenderingschefen Carina Persson att underrättelserna, som kommit i början av veckan, inte rör ”En grupp som vi känner till eller tidigare hört talas om. Det är inte heller en specifik person. Att inte ha vare sig tidpunkt, plats eller person gör inte vårt arbete lättare”.

Sent fredag kväll hände något drastiskt. Misstankarna riktades mot flera personer i nordöstra Göteborg och nu bedömdes hotet som ett terroristärende.

En källa inom polisen ger bakgrunden till GP:

– Uppgifterna om bombhotet fanns, de var fragmentariska och diffusa. Vi undrade vad som var motivet. Antingen kan det vara en galning av något slag eller någon form av internationell terrorism. Det som förut var Baader Meinhof och andra omstörtande grupper har i dag utvecklats till någon form av nätverksterrorism. Var och en öppnar eget, kanske för att söka efter själv bekräftelse. Så gränserna är flytande.

– När hotet dök upp anade nog de flesta att det har med terror att göra. Men vi hade inga kopplingar och inga misstänkta. Så var det när vi gick ut på fredagen.

– Sedan skedde en händelseutveckling från klockan 20 till midnatt på fredagskvällen. Det lossnade plötsligt och det dök upp namngivna personer. Ärendet drogs då för åklagaren och sedan planerade vi för polisinsatsen väldigt snabbt.

Klockan 02.10 natten mot lördagen beslutade chefsåklagare Tomas Lindstrand på åklagarkammaren för säkerhetsmål i Stockholm att anhålla tre män i deras frånvaro misstänkta för förberedelse till terrorbrott. En man skulle hämtas för att höras upplysningsvis, som vittne. Det kom även att gälla en kvinna.

Tidigt på lördag morgon slog polisens tungt beväpnade insatsgrupper till mot tre bostäder och en samlingslokal. De fyra männen och kvinnan (samt hennes barn) fördes till polisens lokaler på Aminogatan i Mölndal . Tre av dem släpptes samma dag, övriga dagen efter, på söndagen. Då blåste polisen även av bombhotet.

Två av de frihetsberövade, 48 och 39 år gamla, avslöjade för GP att förhören bland annat kretsade kring ett mobilsamtal tidigare under veckan.

– Jag skulle träffa min brorson men var väldigt trött och hade huvudvärk, jag sa att mitt huvud exploderar i bitar, berättade 48-åringen.

Han och ytterligare två män är i formell mening fortfarande misstänkta, men bevisningen är enligt åklagaren mycket tunn. Han räknar med att komma fram till ett avgörande inom ett par veckor. Han vet inte vilka andra som skulle kunna ligga bakom bombhotet.

En av männen, 39-åringen, greps under bryska former inför sin familj och delgavs felaktigt misstanke om förebredelse till terrorbrott. Det har lett till polisanmälan, en förundersökning om misstänkt tjänstefel och kan resultera i skadestånd. Även JO granskar polisinsatsen.

GP:s källa säger:

– Det var ett galopperande skede. Vi kan inte alltid vänta på att få mer information. Det är bättre att vi misslyckas. Vi agerar för att ingen människa ska komma till skada. Det är den inställning vi har. Genom att gå ut och offentliggöra hotet reducerade vi också risken för att det skulle bli ett genomförande, i varje fall den här gången.