Ljus tända för nära och kära
Nu brinner ljus, lyktor och marschaller i minneslundar och på enskilda gravar på kyrkogårdarna.
När mörkret föll på alla helgons dag på Östra kyrkogården i Göteborg var det många som promenerade till eller från anhörigas gravar. Många bilar gled också fram längs kyrkogårdsgatorna.
Till den nya askgravlunden, där namnbrickor sitter uppsatta på en gemensam plats, sökte sig även anhöriga till personer som ligger begravda på andra orter.
Dit hörde Helene Håkansson med dottern Ida Håkansson och barnbarnet Viggo.
- Det här är ett bra ställe att gå till när man har sina anhöriga på andra platser i landet. De har lyckats fantastiskt bra här. Det är inte lika opersonligt som i en vanlig asklund, sa Helene Håkansson.
Paret Linda och Christian Thidell med dottern Noomi tände ett ljus i asksgravlunden för en anhörig som begravts i Oxelösund.
- Det är bra att kunna gå hit, tyckte de.
Speciellt på Östra kyrkogården i år var de cirka 800 gravljus som gruppen Unga vuxna i Härlanda församling samlat in och tänt vid kyrkogårdens huvudentré och utanför kyrkogårdsexpeditionen, nära kapellet.
Från början var det tänkt att de skulle se till att det fanns ett tänt ljus på var och en av kyrkogårdens drygt 17 000 gravar. Men tre negativa reaktioner från anhöriga fick gruppen att ändra planerna. En av reaktionerna var en insändare i GP under rubriken "Inga ljus på pappas grav, tack", där en anhörig skrev att hennes pappa alltid sett lykttändningen som ett ovärdigt, kommersiellt konstruerat jippo.
Efter samtal med de anställda på församlingsexpeditionen och kyrkogårdschefen beslutade ungdomarna att söka en kompromiss.
- Det här är väldigt känsligt för vissa och vi ville tillmötesgå dem, säger Erica Östling som ändå var mycket tacksam för all positiv respons som idén fått.






















