Vad gör du i helgen?

- Jag ska faktiskt vara i Göteborg i helgen. Jag ska jag prata om min nya bok i Angered på Blå Stället klockan 10-12 på lördag. Jag ska dessutom repa inför turnén senare i höst den 9 och 10 november. Då framträder jag i Stenhammarsalen med Wayne Hussey.

Hur ofta är du i Göteborg?

- Någon gång varannan månad kanske. Oftast reser jag själv, för att det är jobb eller någon mässa. Ibland får familjen följa med för att hälsa på far, mor, farfar, farmor och brorsan.

Vilket är ditt smultronställe i Göteborg?

- Jag tycker mycket om att hänga runt Svanebäcksgatan i Kungsladugård, där jag bodde på 90-talet. Jag har en massa minnen om de galna åren. Vi höll oss längs hela stråket ner till Röda Sten.

Vad vill du ändra i Göteborg om du får makten för en dag?

- Skulle nog se till att försöka få bort den lilla elit som styrt och ställt i kultur och medier i Göteborg. Plocka bort dem, jag vet inte om de ens behöver ersättas. I mitt fall var jag tvungen att flytta, för att någon skulle få upp ögonen på vad jag höll på mig och det jobb jag gjorde. Jag minns när förlaget Tre böcker 2003 hade en releasefest för en ny bok. Inte en enda person kom. Då kände jag att det var ohållbart att verka i en sån stad. Men det har blivit mycket bättre, så jag ska inte klaga...

Vad handlar din nya bok Att leva och dö som Joe Strummer om?

- Den handlar om just Göteborg. Hela boken är en kärleksförklaring till Göteborg, en enda stor hyllning. Jag har ett något komplicerat förhållande till stan. Genom att skriva boken har jag kunnat se att mycket varit mitt eget fel. Jag hade del i att det blev så struligt. Efter en tids skrivande upptäckte jag att Göteborg är en stor del av mig.

Kommer du att flytta tillbaka?

- Nej, det tror jag inte. Det är nog bra både för mig och för Göteborg att jag flyttade. Vi hade en stökig skilsmässa ihop, som vi i dag kan prata bra om.

Vad vill du att läsarna av boken ska bära med sig?

- Glädje! De ska känna sig upplyfta. Det är en ljus och glad bok. Man ska känna för människorna den handlar om. Läsarna får en resa tillbaka till 90-talet, där boken utspelar sig.

Vad tycker du om reaktionerna på den?

- De var förvånansvärt översvallande och positiva. 8 av 10. Det vara bara en i GP som sa att hon var i sin anala fas och att jag då var i det vomativa lägret. Jag fattade inte riktigt...

Din kommentar till att Mario Vargas Llosa fick årets Nobelpris?

- Jag har ingen aning om vem han är, så jag har ingen kommentar.

Om du fick finge resa i tiden, väljer du 100 år framåt eller bakåt?

- Bakåt såklart! Jag skulle bara gå runt, i snygga sekelskifteskläder. Jag skulle gå och titta i bokfönster och träffa Strindberg. Nu i efterhand vet vi vem han var.

Vilka husdjur har du?

- Vi har två katter. Det är två kastrerade hannar. De heter Stella och Akilles. Vi trodde en av dem var tjej.

Vilka TV-program vill du inte missa?

- Simpsons och italiensk fotboll.

Vilka sidor hos dig själv tycker du minst om?

- Jag är snarstucken. Jag jobbar på det, men har inte lyckats helt. Jag ska försöka att ta åt mig mer av beröm och inte fixera mig vid det dåliga.

Vad är du stoltast över?

- Över mitt mod. Över att jag vågar utmana svårigheter. Att jag lyckades ta itu med spriten, att jag lyckades vända den katastrofen till ett hyfsat framgångsrikt författarskap. Att vi kämpade och lyckades få två barn som klarade sig.

När var du lycklig senast, och varför?

- I går kväll. När jag kom hem från tv-grejsingen till hotellet. Då väntade hela min familj, min sambo och våra två barn på mig. Jag kramade allihopa.