– Varje fall är naturligtvis ett fall för mycket, men från mitten av 90-talet har vi sett en svag minskning av antalet mord. Då var det över hundra fall av mord – inklusive dråp och vållande till annans död – per år, nu ligger det på strax under 100 per år. Samtidigt har befolkningen ökat, säger Sven Granath, kriminolog och utredare på Brottsförebyggande rådet, Brå.

Varför antalet mord plötsligt började sjunka, både i Sverige och i många andra västländer, i mitten av 90-talet finns det inget riktigt bra svar på enligt Sven Granath. Forskarna vet bara att minskningen tycks gälla de flesta typer av mord. Men undantag finns, till exempel verkar antalet "gangstermord" utomhus, mord med kopplingar till tungt kriminella kretsar, öka svagt.

Även om det kan kännas som att antalet mord i Göteborg de senaste åren har varit högre än tidigare, visar siffror att antalet mord i Sverige är jämnt fördelade över landet. Varken Göteborg eller Västsverige sticker ut.

– På kort sikt, lokalt, kan utvecklingen se helt annorlunda ut. Men Göteborg är en av våra tre stora städer i Sverige, och hade det skett en stor ökning av antalet mord där hade det påverkat den nationella statistiken.

Hur kommer det sig då att det känns som att det har varit fler mord än vanligt?

– Det är för att vi inte tänker på det de perioder då det inte händer någonting. Man reagerar på det negativa, men det kan gå ett halvår utan något uppmärksammat mordfall och då tänker vi inte på det. Människor har också en förmåga att glömma bort obehagliga händelser som ligger bakåt i tiden. Man känner "vad är det som händer?", men på 80-talet läste vi också om sådant här i tidningarna. Som forskare kan jag själv förvånas när läser om gamla fall, "var det verkligen så här våldsamt i Sverige förut?".

Men den som tycker att exempelvis Länsmansgården har varit extra utsatt för överfall och annan typ av brottslighet de senaste åren, har förmodligen rätt. Även om antalet mord över landet är jämnt fördelat, kan det råda stora skillnader lokalt.

– I alla städer finns så kallade hotspots där all typ av brottslighet samlas, inte bara mord. Det handlar ofta om platser där många möts, men där ingen riktigt övervakar platsen. Ingen bor precis där och ingen affärsverksamhet bedrivs där, det är lite övergivna platser som väldigt många ändå har tillgång till. Kanske är det också så att personer med sociala problem bor i närheten. Inom en stad är det väldigt, väldigt ojämnt hur brott är fördelade, framförallt när det gäller våldbrott utomhus.

Sven Granath menar att det kan vara svårt att få bukt med sådana "hotspots".

– Det är ingen som riktigt tar ansvar för sådana här områden, samtidigt som de är lättillgängliga. Det kan handla om bättre belysning, allmän upprustning och en större känsla av övervakning. Samtidigt kan brottsligheten då bara flytta någon annanstans, säger han.

Det vanliga när det gäller mord är att gärningsman och offer har, eller har haft, någon typ av relation. Samtidigt händer det – även om det är ovanligt – att det sker mord där gärningsman och offer inte är bekanta. Det sker då oftast på helgerna, och inte sällan är alkohol inblandat.

– Oftast finns då gärningspersonen i lokalområdet, han har någon slags anknytning till platsen. Det är väldigt ovanligt med renodlade överfall som slutar i mord – att en gärningsman hoppar på offret med tanken att slå ihjäl vem som helst. Ofta föregås mordet i stället av någon typ av interaktion, eller ett intresse från gärningsmannens sida. Gärningsmannen tar oftast kontakt innan. Ofta har han också något slags dokumenterat våldsbeteende sedan tidigare.