Ett råd med folk från näringslivet, universitetet och kommunen. Men inga pengar. Hur tänker ni då?

- Vi behöver tänka nytt. Det är idéerna jag är ute efter. Vi kan konstatera att segregationen har ökat, vi vill ha ett trendbrott, hur gör vi då? På miljöområdet har vi varit mycket bättre på att samverka och att sätta upp mål. Det borde gå även på det sociala området.

Vilka konkreta områden ser du att man ska sätta in åtgärder på?

- Flyktingmottagandet måste bli bättre. Dels att ansvaret sprids mer över Sverige, men också att folk kommer ut i arbete snabbare. Det tar alldeles för långt tid nu. Då kan man inte behandla alla likadant oavsett vilken bakgrund de har.

Men hur tänker du kring alla oss som redan bor i den delade staden Göteborg. Vad behöver ändras här?

- Jag tror fortfarande på en blandstad. Problemet är att det går så fruktansvärt långsamt att bygga och att det mesta av staden redan är byggd. Något jag skulle vilja titta mer på är egnahemsbyggande.

Moderaterna har ett vallöfte om 3000 egnahem i Nordost och på Hisingen under mandatperioden. Hakar du på det?

- Jag vågar inte sätta upp en bestämd siffra men gillar idén som sådan.

Har du sett några positiva exempel på arbetet mot segregation?

- I Europa ser det halvdystert ut. Klyftorna mellan olika grupper ökar. Men det finns exempel på självbyggeri i Amsterdam och i Tyskland som är intressanta.

I Göteborg finns ingen gemensam rödgrön valplattform. Varför?

- Det hade vi inte förra valet heller. Jag tror att det finns fördelar i att vi går ut separat. I en kommun kan det finnas många olika alternativ att samverka.

Finns det några andra än V och MP du skulle kunna tänka dig att stödja dig på?

- Jag har inte varit ute och flörtat åt något håll men de flesta i kommunstyrelsen är talbara.

Tror du att dubbelt så många kommer att åka kollektivt i Göteborg om femton år, alltså enligt tidtabellen för K2020?

- Allt har blivit försenat jämfört med ursprungsambitionerna. Jag tycker ändå att vi ska hålla fast vid vårt mål och hellre ange varför vi inte nått dit. Nu när trängselskattestolparna åker ner i marken 2013 måste vi ha satsat massivt på kollektivtrafik. Det ska bli otroligt intressant att se utfallet av trängselskatterna. Det finns många som är rädda även om det inte kommer lika många mejl nu som det gjorde i början. Det blir en omställning, helt klart.

Finns det något som skulle kunna stoppa infrastrukturpaketet?

- Det skulle väl vara att all den här leran sätter stopp för någonting. Men i övrigt, nej, det tror jag faktiskt inte. Viljan är så stark, det handlar inte bara om Göteborgspolitiken utan om Halland, Västra Götaland. Det handlar om att allihop känner en frustration över hur det fungerar i dag.

Du har framhållit att din ledarstil är annorlunda än din föregångare Göran Johanssons. På vilket sätt?

- Det har varit viktigt för mig att säga att jag är ingen kopia. Jag vet vilken stor ikon Göran har varit. Men nu blir det på mitt sätt eller på vårt sätt snarare. Jag försöker arbeta väldigt mycket genom gruppen och försöker så mycket som möjligt ha en öppenhet, en dialog med de andra.

Varför talade du inte på första maj? Ett valår är väl det en självklarhet.

- Vi har lite speciella regler för hur man gör det här. När det är valår är det LO:s ordförande som talar i Göteborg. Och så är det partiledaren på valfinalen. Framför allt på den typen av evenemang är det nog lite gammalmodigt ibland. Det är historisk kod som man ska ha respekt för, samtidigt som den också kan vara en hämsko och stänga ute.

Inför den nya SDN-organisationen har ni från politiskt håll utlovat utökat närinflytande. Hur ska det gå till?

- Vi diskuterar att ha lokal demokrati i ännu mindre geografiska områden än vad tidigare SDN varit. Det skulle kunna vara ett lokalt råd för Mariaplan där fastighetsägare, näringsidkare och de som bor samarbetar. Framför allt tror jag att det kan se olika ut. Man får hitta sina egna former, också beroende på hur stadsdelarna ser ut.

Det finns redan exempel på lokala opinioner, till exempel föräldranätverket i Frölunda-Högsbo som har varit väldigt arga för att de inte fått vara med och bestämma.

- Kanske ska de vara med i hela processen och inte bara på sluttampen. Då skulle man också få en större möjlighet att förankra vad det är som sker och varför vi gör detta nu. Vad är handlingsutrymmet om du har färre barn och för mycket skolyta. Vad är vettigast att välja då?

Krismedvetandet är kompakt men hur står det till med självbilden i Göteborg?

- Vi är både stolta och har dåligt självförtroende. Ibland tror jag att jante lever mer i Göteborg än nån annanstans: du ska inte vara riktigt glad för det kan gå åt helvete i alla fall. Om vi hade vågat vara så där tyket uppkäftiga som vi också kan vara, då kanske vi hade kommit ett steg längre. Men såna är vi nog inte. Å andra sidan om man ser på alla unga som kommer, de har en annan inställning. Desto viktigare att vi ger dem fler möjligheter.

När det gäller hemtjänst och äldreomsorg är kommunen ensam utförare i Göteborg. Inom både skolan och på individ- och familjeområdet är det däremot många privata aktörer. Varför är det så här?

- Jag tycker att vi har en äldrevård som är hyfsat bra. När det gäller de båda andra områdena har vi ett antal barnsjukdomar som vi bör göra något åt innan vi sjösätter ett tredje.

Vad tänker du på då?

- Vi har inte likvärdig utbildning i dag. På skolområdet finns ingen bra modell för samförstånd. Jag tror att kommunala skolor och friskolor kan lära av varandra.

Men när barnsjukdomarna är lösta skulle du då kunna tänka dig fler aktörer inom äldrevård?

- Jag ser inget överhängande motiv för att förändra den nuvarande modellen.

Tant, varför kallar du dig det?

- Jag tycker man ska uppgradera ordet tant. Det är ett sätt att bekräfta en stor grupp kvinnor som länge varit osedda. Vi lever i en åldersfixerad tid. Kan man ha goa gubbar kan man väl ha tokiga tanter.