– De nordiska länderna är undantag, säger Bo Rothstein, professor i statsvetenskap i Göteborg.

I hans forskning om korruption och tillit finns tydliga belägg för att mutor är ovanligare i Norden än i övriga Europa och världen. I de nordiska länderna finns det också en större tilltro mellan människor. De flesta tror att andra är ärliga.

– Det är just denna tillit som den här typen av affärer kan skada, menar Bo Rothstein.

Han ser dock inga tecken på att tilliten till samhällsfunktioner och mellan människor håller på att urholkas i Sverige.

– Men om fler liknande affärer dyker upp och människor börjar uppfatta att det här är mer regel än undantag då kan vi nå en sådan punkt.

Enligt Bo Rothstein handlar mycket om hur medierna och människor i allmänhet tolkar muthärvan.

– Är det några få äpplen i korgen som är ruttna, eller är det hela korgen.

Den offentliga sektorn i Sverige köper varor och tjänster för omkring 500 miljarder kronor varje år. En femtedel upphandlas utan skriftliga anbud. I de mut- och bestickningsbrott som förekommer i Sverige är mutorna av subtil natur. Sedan 2000 har elva personer fått fängelse för bestickning eller mutbrott. Ofta finns varken reda pengar eller direkta krav, utan belöningen till tjänstemannen kommer i efterhand, för att stärka relationer.

I en studie om korruption som Brottsförebyggande rådet har gjort pekas några riskområden ut:

• Kommuner på grund av lägre kompetens hos upphandlarna, att kontrollen är sämre och för att det är lättare att utveckla lokala vänskaps- och lojalitetsband.

• Bygg- och anläggning är främsta riskbranschen följd av transportbranschen, läkemedel och IT. Ett skäl är att byggföretag jobbar i projekt och ständigt är på jakt efter nya uppdrag. Dessutom finns en branschkutym.

• Medelålders män En övervägande del av dem som är delaktiga i korruptionsbrott är män och snittåldern är 53 år. En förklaring är att man först då nått en position där man är intressant att muta.

Brå:s studie visar också att det inte alltid är ekonomisk vinning som är orsaken till att tjänstemän låter sig köpas eller företag tar fram plånboken. Det kan röra sig om vänskapsband, att upphandlaren vill kompensera brist på beröm och låg lön eller att det är enkelt att slippa byta leverantör.

Ett särskilt kapitel är viljan att stödja lokala företag. En enkät från Linnéuniversitetet, inom ramen för det pågående forskningsprojektet, visade i fjol att var fjärde tillfrågad kommunpolitiker eller högre tjänsteman tyckte det var acceptabelt att kringgå lagen av det skälet.

Regeringen har tillsatt en utredare som senare i år ska presentera ett förslag till ändringar i mutlagstiftningen.

– En översyn är nödvändig, lagen måste bli tydligare, begripligare och mer pedagogisk så att det inte råder någon tvekan för aktörerna om det de står i begrepp att göra är lagligt eller inte. Det har vi sagt i många år, säger Clas Sandgren, professor vid Stockholms universitet och ordförande för Institutet mot mutor.