Mutor, uppblåsta fakturor och privata byggen som har bekostats med allmänna medel. Det är några av de anklagelser som reportrarna Janne Josefsson och Nils Hanson lyfter fram i det nästan timslånga reportaget. Och de visar hur flera ansvariga reagerade när de började ställa frågor – med förvåning, förnekelse och tystnad.

En före detta tjänsteman hade i uppdrag att beställa byggnadsarbeten till stora fritidsanläggningar i Göteborg.

Han godkände för kommunens räkning mellan 2002 och 2005 fakturor från ett byggföretag ägt av Stefan Allbäck, tidigare allsvensk fotbollsspelare.

Samtidigt kände han Allbäck väl.

Han besökte dennes sommarställe på den Franska Rivieran och han fick hantverksjobb utförda, bland annat ett garagebygge på Tjörn.

En kollega till tjänstemannen beställde jobb av Allbäck mellan 2002 och 2005 för drygt 4,5 miljoner kronor.

Utsatt för förtal

Ett projekt som tas upp i programmet gäller rivning och bygge av kiosk vid ett badhus 2003, till kostnaden 325 000 kronor. Ett annat är en offentlig toalett som ställdes upp 2005 vid en kommunal badplats. Fakturan löd på 337 000.

Stefan Allbäck förnekar kategoriskt att han skulle ha har haft några privata affärer ihop med tjänstemännen. Han känner sig utsatt för förtal och har gjort en polisanmälan.

Denna ska bygga på brev från personer som anklagar honom för att ha mutat tjänstemän.

På grund av anmälan har han inget mer att säga.

Till slut ger han dock ett skriftligt svar till SVT. Han skriver att de jobb som gjorts hemma hos kommunala tjänstemän och deras anhöriga har betalats.

Likalydande brev

Det är ingen muta. Om till exempel garagebygget på Tjörn skriver han att arbetskostnaden är fakturerad och betald.

Programledaren Janne Josefsson konstaterar:

”När vi får se räkningen på 75 000 kronor upptäcker vi att den är skickad till NN den 7 januari i år efter att vi inlett vår granskning. Det vill säga, sju år efter att jobbet utfördes.”

När GP söker Stefan Allbäck för ett klarläggande svarar hans bror Dan Allbäck:

– Han vill inte lämna några kommentarer förrän efter han har sett programmet. Då kan du ringa mig så får vi se om han vill prata med er.

Förste stadsjurist Gunnar Andersson säger till GP att han 2006 fick två likalydande brev om oegentligheter.

– Men de var anonyma och ingen särskild person pekades ut, om jag kommer ihåg rätt. Det var inte tillräckligt för att gå vidare och anklaga någon för att vara kriminell. Det kan man inte göra i en rättsstat.

– För ett tag sedan fick jag ytterligare information. Då hade en namngiven person skickat ett brev och dessutom namngivit en person idrotts- och föreningsförvaltningen.

– Jag ansåg då att Riksenheten mot korruption borde få bedöma om de skulle inleda en förundersökning eller inte. Nu kan vi få ytterligare information genom Uppdrag Granskning som är så allvarlig att det kanske finns skäl till detta.

Har ni tillräcklig kontroll över upphandlingar och utgifter i kommunen?

– Kontroll har vi, men om det är tillräckligt kan jag inte svara på. Vi omsätter miljarder, och i en organisation med nästan 50 000 anställda, inklusive de kommunala bolagen, vore det konstigt om det inte fanns folk med bristande moral. Det viktiga är att Göteborgs stad agerar kraftfullt om vi får sådan kunskap.

Överåklagare Gunnar Stetler, chef för Riksenheten som handlägger misstankar om mutor, bestickning och liknande brott, bekräftar att ärendet har initierats av Göteborgs kommun och är lottat på statsåklagare Nils-Eric Schultz. Denne säger:

– Jag har fått in vissa handlingar från Göteborg och ska även titta på Uppdrag Granskning. Jag får se vad de har för typ av dokumentation och överväga om jag ska ta in det.