Korsvägen, Victoriagatan, Tingstadstunneln, Wavrinskys plats och vägarna kring Olskroken är några av de mer komplicerade trafikplatserna som ofta upplevs otrygga att köra i – speciellt för ovana trafikanter.

Farliga platser bortbyggda

Men olyckor med personskador i de mest trafikerade områdena är numera få. Statistiken talar sitt tydliga språk, något som gläder trafikkontoret. Annat var det i mitten på 90-talet.

– Då hade vi många så kallade black spots, men i och med våra satsningar på att bygga in farthinder och sänka hastigheter har olyckorna minskat ordenligt, säger Suzanne Andersson, trafiksäkerhetschef på Göteborgs stad.

Korsvägen är ett exempel. Den har i många år varit en knytpunkt för trafik från en rad håll. När spårvägen förbi Scandinavium blev klar i början på 2000-talet blev platsen än mer komplicerad.

Skärpt uppmärksamhet

Ändå är den enda allvarliga skadan under de tre åren en falloycka där en fotgängare snubblade.

– Komplexiteten gör Korsvägen svåröverblickad, men det för med sig en god konsekvens, att man skärper uppmärksamheten, säger Suzanne Andersson.

Samma sak gäller andra komplicerade korsningar. Vid en upplevd otrygghet ökar benägenheten att ta mer ansvar i trafiken. Då sjunker farten.

Ur trafiksäkerhetssynpunkt är Suzanne Andersson därför nöjd med Göteborgstrafiken idag.

Även de trafikerade vägarna kring Tingstadstunneln visar på få svåra trafikolyckor de senaste åren. Och kurvan pekar nedåt. Siffror från trafikkontoret visar att 92 personer skadades lindrigt i olika olyckor under 2008. I fjol var siffran 62.

Under de senaste tre åren har bara två personer skadats allvarligt i detta område.

Utmaningen för Göteborg, menar trafikkontoret, ligger nu i att förebygga singelolyckor med cyklister, vilket enligt statistiken visar flest personskador.

– Det finns många skäl till cykelolyckorna. Folk får in saker i hjulen, cyklarna går sönder, någon kör på en kantsten eller i ett spårvagnsspår. Cyklisterna tillsammans med fotgängarna glöms ofta bort i trafiksäkerhetsarbetet, säger Magnus Ståhl.

För att förebygga cykelolyckor arbetar man nu med att i största möjliga utsträckning hålla cykelbanorna fria och, vid nyanläggningar, se till att lyktstolpar inte står för nära vägbanan.

Falsk trygghet på övergångsställen

Men att bygga övergångsställen och cykelöverfarter utan fartdämpande åtgärder är att vagga in trafikanterna i falsk trygghet, menar András Várhelyi, professor i trafiksäkerhet vid Lunds Universitet.

För att få ner farten - och därmed öka trafiksäkerheten - krävs fler åtgärder.

– Risken är högre att skadas på ett markerat övergångsställe än på andra obevakade övergångar. Det finns ingen garanti att bilförarna respekterar fotgängarna, säger han.

Istället krävs upphöjningar i vägen för att upplevelsetryggheten ska gå hand i hand med den faktiska trafiksäkerheten, menar han. Han tillägger:

– Ju närmare människogenererad hastighet vi kommer, desto bättre och mer jämlikt blir samspelet mellan trafikanterna.