Olsson, som jobbar på Göteborgs Universitet med biologisk systematik var i Vietnam med sin egna turistbyrå. I ett grottsystem som Viet Cong använde under kriget fann han en art som han först trodde var en kinesisk fågel som hamnat "fel".

- Men sedan så var det ett annat gäng som hittade samma fågel i Laos och de ansåg att det var en ny fågelart. Då beslöt vi oss för att slå oss ihop och genom dna har vi kunnat säkerställa att det är en helt ny art, säger Urban Olsson.

Därmed har fågeln, som är släkt med den svenske lövsångaren, kunnat tilldelas ett eget namn: Phylloscopus calciatilis. Den 10 363:e i ordningen, och knappast den siste.

– Det blir svårare och svårare att hitta nya arter, men det kommer att komma fler. Jag vet ju om en till som är på gång. Men det är många så kallade kryptiska arter som är väldigt lika andra så det är alltid en fråga om gränsdragning.

Funkar Linnés system fortfarande?

– Det finns invändningar, för det systemet bygger på den världsåskådning som fanns på Aristoteles tid. Då var allt färdigt och på plats, det fanns ingen evolution att ta hänsyn till. Så om man såg systemet som en trappa på den tiden så är det mer som ett träd nu, med väldigt många tunna kvistar.

Vem bestämmer om en ny art ska godkännas?

- Det finns en internationell kommitté som har hand om namnfrågan. Och det är det allt handlar om - ska den få ett eget namn? Så man skriver en artikel som går på remiss, och om ingen har några invändningar publiceras den, och då är det det som gäller.

Under de senaste 20 åren har i genomsnitt färre än sex nya fågelarter beskrivits varje år i världen. Mer än hälften av dessa är från Sydamerika. På den asiatiska kontinenten har under samma tidsperiod totalt 18 nya fågelarter upptäckts och namngivits, varav Urban Olsson och hans kollega nu har beskrivit fem. Endast 15 andra svenskar, Linné inräknad, har beskrivit nya fågelarter.