Romer från stora delar av Västsverige reste till Kållered för att demonstrera under onsdagen. I en skrivelse uppmanade de Migrationsverket att sluta utvisa romer till Kosovo och Serbien.

– Vi har inget att återvända till. De skickar oss direkt ut på gatan, säger Demir Ramadan, en av romerna bakom demonstrationen.

Han får medhåll av Ingrid Schiöler, före detta flyktinghandläggare på Röda Korset.

– Jag var i Serbien senast i december och romernas situation där är väldigt svår. Många tvingas bo i kartongläger eller lever på soptippar, säger hon.

Flera av de demonstrerande romerna har redan nekats uppehållstillstånd och riskerar nu utvisning. Demir Ramadan är en av dem. Han arbetade som lärare i staden Gilane i Kosovo fram till 2008 när han attackerades av Kosovoalbaner.

– De anklagade mig för att samarbeta med serberna för att jag undervisade serbiska barn. De misshandlade mig och hotade att döda mig, säger han.

Demir Ramadan flydde till Sverige tillsammans med fru och barn och bor sedan två år i Säffle. Men nu har han nekats uppehållstillstånd vid både länsrätten och kammarrätten.

Tidigare beviljades många romer från Kosovo uppehållstillstånd. Men 2008 ändrade Migrationsverket sin praxis och sedan dess har det blivit svårare att få stanna. Enligt Fredrik Beijer, verksamhetsansvarig för asylprövningen på Migrationsverket, så beror på att säkerhetsläget har blivit bättre.

– Vi vet att situationen för romer är svår. Men diskriminering inom en etnisk grupp innebär inte att alla i gruppen är politiskt förföljda och vi måste göra individuella prövningar. Vår bedömning är att situationen i Kosovo långsamt blir bättre och då är det färre som har skyddsbehov och som får uppehållstillstånd, säger han.

Ingrid Schiöler håller inte med.

– De riskerar förföljelse och polisen har ofta varken vilja eller resurser att skydda de romska bosättningarna. Senast i november uppmärksammade FN:s flyktingkommissariat romernas svåra situation och varnade för riskerna med att skicka tillbaka romer till Kosovo, säger hon.

Demir Ramadan tror inte att hotbilden mot hans familj har förändrats och han känner oro inför framtiden.

– Jag vet att situationen är densamma som för två år sedan. För mig spelar det ingen roll om jag blir dödad. Det jag är orolig för mina barn, säger han.