Inger Lindahl tar järnkrattan och slår med några resoluta tag hål på isen. Under natten har vaken frusit igen.

- Vi får nog plats alla fyra.

På bryggan längst ut på Näset kollar de tre badkamraterna in isläget. Varje morgon året runt är de en grupp som badar. På somrarna är de fler. Nu är bara järngänget kvar.

- Det har blivit lite av en grej med vinterbad. Sen vi slutade jobba och inte har några tider att passa är det ju lättare, säger Els-Marie Olsson innan hon försvinner in i det lilla gula huset för att klä om.

En stund senare är alla fyra ombytta och på väg över klipporna ner mot bryggan.

- Här är så vackert. Varje morgon ser det olika ut, säger Kerstin Larsson.

Hon och Elisabeth Lind arbetar fortfarande och är med och badar lite då och då.

Ute vid vaken åker badrock, stövlar och vantar av. Mössorna behåller de på. Inger är först ner i vaken. Elisabeth som inte badat sedan nyår skrattar gott när hon går ner i vattnet.

- Härligt.

Inger kollar termometern som visar minus en grad.

- Det känns mycket kallare på sommaren när det är större temperaturskillnader, konstaterar hon.

Väl ur vattnet står de en stund på bryggan och låter endorfinerna rusa i kroppen.

- Vilket paradis. Det här är livskvalitet.