Söndag middag är det tyst och stilla kring Hjällbo centrum. Den bitande vinden sveper mellan husen på Bergsgårdsgärdet och kylan får de enstaka personer som kommer från spårvagnen eller Ica-affären att snabba på sina steg.

– Fler än vanligt håller sig inomhus. Både på grund av vädret och för att det just nu känns tryggast att vara hemma, säger Madlin Krabit.

Hon har bott i Hjällbo sedan 1993 och känner nästan alla i stadsdelen, mycket tack vare elva års socialt arbete vid katolska kyrkan Caritas frivilligcentral. I samma byggnad finns flera andra föreningar för hjällbobor med rötter i såväl Sydamerika som på Afrikas horn.

”vi har blivit extra vaksamma”

– Mordet har påverkat oss allihop. Jag har inte träffat någon som inte pratar om vad som hänt. Det går många rykten och vi har blivit extra vaksamma.

Madlin Krabit beskriver sig själv som en lugn person, men tittade ändå en extra gång över axeln innan hon i går förmiddag låste upp dörren till Caritas lokal.

Och hon ville helst ha sällskap när hon häromkvällen skulle gå den korta sträckan från hemmet på Skolspåret till Hjällbo centrum för att hyra en film.

– Otryggheten är jobbig. Men allra värst är det nog för ungdomarna, säger Madlin Krabit.

Vi möter yngsta dottern Gabriella Heno på gångbron över Hjällbovägen och spårvagnsspåren. Hon är 15 år och har bråttom till idrottshallen. Strax börjar fotbollsträningen för flickor födda -94 med Lärje-Angereds IF.

– Jag tycker att nästan allt som hänt den senaste tiden har präglats av mordet. När vi spelade tomtecupen i fotboll förra helgen bar alla spelare härifrån Angered svarta sorgband, berättar Gabriella Heno.

Hon tror inte det finns någon i hennes ålder som går ut själv på kvällarna. Själv är hon helst inte ensam hemma och vill gärna ha sällskap på vägen hem efter träningen – även om klockan bara är fem.

– Jag känner mig nog inte riktigt lugn förrän polisen har gripit den som mördade Nancy, säger Gabriella Heno och förklarar att de båda visserligen inte kände varann, men ändå brukade hälsa.

– Så är det här i Hjällbo. Alla känner alla på något sätt, säger hon.

Familjen tacksam för medkänslan

På mordplatsen några hundra meter längre norrut flämtar de små ljuslågorna bland drivor av frostnupna blommor, brev, bilder och mjukisdjur. En bil kör sakta förbi, men ingen går ur.

Kyrkoherden Kerim Sydby i syrisk-ortodoxa S:t Malkekyrkan i Bergsjön har tagit på sig rollen som den drabbade familjen Tavsans talesperson. Under söndagen besökte han deras hem.

– Just idag kände de sig väldigt ledsna på grund av en del felaktiga massmedieuppgifter. Men de är också tacksamma för allt stöd och all medkänsla som visats dem, säger han.