Sång och sill i Haga
Trots duggregn vallfärdade besökarna i vanlig ordning till Hagas välbesökta julmarknad. Och bjudfaktorn var relativt hög!
Mest hjärteknipande utan konkurrens var nioåriga Anja Zethraeus på Haga Nygata, som med knappt hörbar stämma sjöng julsånger. För varje slant eller sedel förde hon höger ben bakåt och neg artigt.
Det var åtskilliga månadspengar i hatten under lördagen och andra år har ersättningen räckt till inköp av avancerade dataspel. Rutinerade Anja bor i Haga, går i skolan och är medlem i Hagas flickkör.
En stolt pappa Stefan, vaktande en bit bort, erkände att ersättningen var god, men han skulle å andra sidan aldrig stå ensam och sjunga på trottoaren.
- Jag tycker Hagas marknad håller relativt hög nivå. Så länge det säljs vindkrafs och bråte, och inte bara är lakritsremmar och chorizokorv är det bra. Det är kul att det finns sånt här som minner om det gamla, tyckte Stefan Zethraeus.
Bjudfaktorn var relativt hög, om än inte i nivå med forna Dagens hushåll. Lotte Ericsson ropade ut både kalvdans och ostkaka med fyra sorters sylt, allt gårdstillverkat i Värmland.
Bengt Hilling bjöd på kryddad julsill på tandpetare, men däremot ingenting av sina hembakade tunnbrödskakor av korn-, dinkel-, skräd-, vete- och rågsiktsmjöl.
- Tyvärr inte. Alla vet ändå hur goda de är, svarade han snabbt.
Rikard Magnusson var inte direkt snål med sina brända mandlar, men han bjöd först när folk frågade. Det gjorde norskorna Romy Christensen och Tone Tingelholm, i stan med tre dagars fri "jentetid".
- Vi åker hit två gånger om året. På sommaren, när vi är på Liseberg och Universeum, har vi med makar och barn. Nu köper vi julgotterier och presenter, sade norskorna.
Riktigt hög bjudfaktor fanns vid sillståndet, där Annika Berntsson bjöd på rejäla doser av fyra sorters sill. För miljöns skull försökte hon förgäves få besökarna att använda samma sillfat fyra gånger.
Hos Jessica Karlsson fanns inga smakprov, bara grandoft. Med hjälp av en träställning och ståltråd binder hon ihop grankvistar till ett slags gulligt juledjur.
- En gris, kanske en bock eller en hund, gissade ett barn, medan Jessica själv föredrar att se en ren med mycket trubbig nos.
Hon inspirerades av en bild i en tidning för sju år sedan och nu binder hon renar i två storlekar hemma i Ödeshög. Så bra att de tog slut snabbt som ögat.
Restaurang Sjöbaren kunde tack vare praktikanterna Malin Palm och Johanna Karlsson från Ester Mosessons servera alkoholfri Glüwein och fisksoppa i burk, dock utan smakprov.
- Vi började sälja soppa ute, för att det inte fanns plats här inne. Vi får se om vi fortsätter, sade Joakim Olofsson från Sjöbaren utan att bjuda.
Nästan alla butiker längs Haga Nygata ockuperar en bit trottoar under marknadsdagarna. Antingen för eget bruk eller för att låta andra sälja. Den ende som varken bjöd på något eller höll öppet var Mats i cykelaffären.


































