– Färre ambulanser och fler uppdrag går helt enkelt inte ihop, säger professor Johan Herlitz.

Han har reagerat på de artiklar som GP skrivit om ambulanssjukvården i Göteborg där kritik framkommit om svårigheterna att få tag på ambulans vissa tider och hur patienter blir lidande. Under året har tre patienter dött där ambulanspersonal anmält att man, av olika anledningar, kommit fram senare än normalt.

Ett av de fall som GP berättade om handlade om Doffy Thorén som fick hjärtstopp i en lägenhet i Gårdsten i juni. Enligt ambulanspersonalens egen rapport tog det över 20 minuter att komma till lägenheten. Orsaken var att det inte fanns lediga ambulanser.

– Varje fall som inte överlever med ett så kallat kammarflimmer skall ses som ett misslyckande. Det måste vara den ultimata ambitionsnivån. För varje minut som går vid ett hjärtstopp minskar överlevnaden med tio procent, säger Johan Herlitz, professor i kardiologi och prehospital akutsjukvård i Göteborg och ansvarig för det nationella hjärtstoppsregistret.

Då det gäller hjärtstoppspatienter har utvecklingen gått framåt på två sätt: allmänheten larmar snabbare och hjärt- och lungräddning startas oftare i dag jämfört med för tio år sedan. Men utvecklingen går bakåt på en punkt – det tar längre tid att nå patienten. I Göteborg tar det mellan två och fyra minuter längre för en ambulans att komma fram till en patient med hjärtstopp jämfört med för tio år sedan, enligt Johan Herlitz.

– Ibland finns inga ambulanser att skicka vid prio ett, alltså livshotande tillstånd. Det här är ett problem som vi inte kan blunda för och politikerna måste förstå att det behövs mer resurser.

Mats Kihlgren är verksamhetschef för ambulanssjukvården i Storgöteborg. Han håller med Johan Herlitz om att det är fler uppdrag i dag och färre ambulanser. Däremot ser han inte att det saknas ambulanser för patienter med livshotande tillstånd.

Han har efter tidigare kritik i GP granskat närmare 13 000 ärenden i år som handlar om patienter med livshotande tillstånd. 93 procent av befolkningen i Storgöteborg ska vid prio 1 få ambulans inom tio minuter. Så står det i avtalet som finns mellan entreprenören Falck Ambulans och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Det är en pressad situation, men vi håller exakt tiderna i avtalet då det gäller prio ett, säger Mats Kihlgren.

Men allt handlar om hur SU räknar insatstiden ”inom tio minuter.” SU räknar körtiden, alltså då personalen sitter i ambulansen och kommer fram till patienten.

I till exempel Skåne räknas insatstiden från det att larmet kommer in till SOS och fram till dess att ambulanspersonalen är vid patientens sida. Räknas insatstiden i Storgöteborg på det sättet klarar inte ambulanssjukvården ”inom tio minuter”.

– Nej, det gör vi inte. När vi mätte helheten på prio ett i år tog det i snitt tolv minuter från SOS-samtalet tills att vi var ute på plats, säger Mats Kihlgren. Men det jag säger är att vi lever upp till vår del i avtalet. Det är vad jag kan utgå ifrån. Varje länk i vårdkedjan måste ta ansvar för att trimma sin organisation.

Kihlgren tar mc-olyckan i Lillekärr, som Socialstyrelsen granskar, som exempel.

Där tog det cirka 15 minuter för ambulans att komma fram enligt ambulanspersonal, men utredningen som SU gjort visar att ambulanserna höll tiden utifrån avtalet ”inom tio minuter” eftersom man endast räknar ambulansens körtid, inte SOS utlarmningstid.

Men för mig som patient börjar väntandet på ambulans efter att jag har ringt SOS. Jag bryr mig inte hur ni räknar bara jag får hjälp. Hur tänker du?

– Patienten ska vara i fokus och då gäller det att hela vårdkedjan fungerar, från det att ambulansen kommer tills patienten hamnar på rätt vårdenhet. Jag kämpar dagligen med att de ambulanser vi har ska utnyttjas på bästa sätt. Men självklart finns det luckor i systemet och dem ska vi se till att täppa igen.