Många nyanlända elever, hög frånvaro och en stor andel elever som behöver stöd.

Det är skäl som stadsdelsförvaltningen i sin uppföljningsrapport nyligen angav till att 97 av de 212 elever som gick ut Gunnareds grundskolor i våras inte var behöriga till gymnasiestudier.

Men i en ny rapport med särskilt fokus på det bekymmersamma resultatet konstaterar utredarna att de skälen bara är symtom på underliggande orsaker.

För att på rätt sätt hjälpa elever som har svårt att klara skolan är det enligt utredarna avgörande att skolan grundligt kartlägger vilket stöd varje elev behöver. Sådan kartläggning saknades för nästan 80 procent av eleverna utan slutbetyg från Lövgärdesskolan och Internationella skolan Gårdsten.

För över 40 procent av eleverna utan slutbetyg i de två skolorna fanns inte åtgärdsprogram, en skriftlig dokumentation av skolans stöd till eleven.

Problemet är inte nytt. Våren 2007 drog stadsrevisionen slutsatsen att i många stadsdelar inte uppfyllde lagens krav i arbetet med åtgärdsprogram. Revisionen konstaterade i en uppföljning två år senare att det blivit bättre i Gunnared men stadsnämnden rekommenderas fortfarande att skärpa sin interna kontroll så att skolorna lever upp till lagens syfte. Här finns alltså också ett politiskt ansvar.

Utbildningsansvariga kommunalrådet Ann Lundgren (S) reagerar på bristen på uppföljning.

- Jag är oändligt trött på att få höra att elever inte får det stöd de har rätt till. Om skolan inte kartlägger elevers behov och inte skriver åtgärdsprogram så gör den inte vad den ska, säger hon.

- Viktigast är att vi måste hitta rutiner för att dokumentera på våra skolor. En orsak till att det brister är att vi har så många elever som behöver åtgärdsprogram att lärare känner att de inte hinner. Jag är övertygad om att många lärare lägger sitt krut på barnen och därför känner att de gör vad de kan, säger skolchefen Håkan Kronholm.

Gunnareds internutredare anser att det också finns mer att önska i utbildningen för nyanlända elever.

Nyligen kritiserade Skolinspektionen Gårdstensskolan för brister i arbetet med nyanlända elever. I rapporten nämns bland annat att nyanlända engelsktalande elever kan ha svårt att bli godkända i engelska för att undervisningen sker på svenska.

Enligt Gunnareds stadsdelschef Thomas Segenstedt är resursbrist inte orsaken till problemen.

- Visst ska man se detta som ett misslyckande. Vi måste hitta bättre arbetssätt för att ta ansvar för det vi gör i skolan. Det bekymrar mig att det inte görs åtgärdsprogram för alla med behov och att det inte tagits tillräcklig hänsyn till orsakerna till att elever har stor frånvaro i skolan, säger han.

Lotta Kårlind, enhetschef för Skolinspektionens kvalitetsgranskning och tillsyn, säger att det är anmärkningsvärt om skolor inte använder sig av åtgärdsprogram, ett system som har funnits i tio år.

- Oroväckande om man inte fokuserar på det som är kärnan för att det ska gå bra för elever med särskilda behov. För nyanlända elever är det viktigt att så snabbt som möjligt komma till undervisning i så många ämnen som möjligt, inte bara i svenska, säger hon.