En av dem är Kent Wetterskog, som tog sig ur beroendet och överlevde.

GP har i mängder av artiklar under 2000-talet berättat om hur människor i Göteborg och andra delar av Västsverige fått sina liv förstörda av GHB, GBL och BD. Preparat som ursprungligen använts som narkos­medel inom veterinärmedicin respektive lösningsmedel för klottersanering.

Kent Wetterskog i Göteborg missbrukade drogerna under flera år. Han överlevde två överdoseringar.

– GHB och GBL tar över hela ditt liv och du förlorar allt, arbete, familj och din kropp får obotliga skador, säger han.

Han varnar också för följderna av drogmissbruket i Göteborg.

– Drogerna är inte längre något som man bara sysslar med på helgerna när man går ut. Det här pågår hela tiden. Och vad leder det till? Jo, gänggrupperingar och kriminalitet, säger Kent Wetterskog.

Agerar för sent

Göteborgs socials resursnämnd söker nu 1,9 miljoner kronor från Statens folkhälso­institut ”för minskat bruk av GHB, GBL och 1,4-butandiol (BD) i Göteborg”.

– Vi ska utbilda personal, ta fram rapporter och statistik och vara en nationell, regional och kommunal kunskapslänk mellan forskning och praktik, säger ordföranden, kommunalrådet Dario Espiga (S).

De engagerade GHB-motståndare GP talat med tycker det är bra att Göteborg ansöker om statligt stöd, men att kommunen agerar för sent.

– Detta borde ha gjorts redan för fem år sedan. Vi har ett stort gäng som redan ligger i graven och ganska många som har ett svårt missbruk, säger Kai Knudsen, docent vid Sahlgrenska.

Kent Wetterskog:

– Om vi ska kunna rädda ungdomar från det här helvetet måste arbetet börja kvart i tolv i stället för som i dag, kvart över tolv, när allt är för sent, säger Kent Wetterskog.

Hur ska det gå till?

– Låt oss som känner till drogerna träffa ungdomarna. Kommunens fältarbetare eller andra med uniform eller så kallad dold uniform har redan förlorat debatten med ungdomarna. Det finns heller inga särskilda kännetecken att lära ut till föräldrar att leta efter. Men vi som har gått igenom ett missbruk kan direkt märka på någon om han eller hon använder droger, genom att se hur de agerar eller vilka de umgås med, säger Kent Wetterskog.

Mattias Gullberg är socionom vid öppenvårdsenheten Mini-Maria Hisingen:

– Vi som jobbar med detta har skrikit högt länge utan att någon har lyssnat på oss. Problemet med GHB måste även lyftas till nationell nivå, säger han.

”Hade räddat många liv”

Mattias Gullberg beskriver hur han upplevt möten med människor som försökt ta sig ur missbruk av GHB, GBL och BD:

– Det är så ångestladdat, de mår så dåligt att små bekymmer kan te sig omöjliga. De drabbas av både psykiska och somatiska problem, som frätskador på slemhinnor och kraftiga sömnsvårigheter. Det blir som en biomedicinsk obalans i huvudet och kan kräva intensiv behandling i flera år, säger han.

Marie Clasgård driver stiftelsen Sportfront mot droger, våld och rasism och har flera gånger under 2009 försökt få till ett samarbete med Göteborgs stad om GHB-problemet, men utan resultat.

– Det hade räddat många liv om de agerat tidigare. Social resursförvaltning har inte kompetensen, den finns hos oss som är en tvärsektoriell grupp med medlemmar från skola, polis, socionomer, sjukvård och idrotten, säger hon.

Varför kommer då satsningen först nu, trots att problemet har funnits så länge i Göteborg, Dario Espiga?

– Nu finns det pengar att söka. Tidigare uppfattades GHB som ett problem för sjukvården och vi hade svårt att se vidden av problemets utveckling. Statsmakterna har varit svåra att övertala att satsa på detta, även under den förra regeringen, eftersom GHB och GBL uppfattades som ett lokalt problem i Göteborg, säger Dario Espiga.