Månkrascher ger västsvenskt eko
Strax efter lunch i dag, fredag, sker krascher på månen - med västsvenskt eko på jorden.
Relaterat
Närmare bestämt är det två kraschlandningar i en krater i närheten av månens sydpol. Det är ett ställe i skugga, dit solen inte når. Men vetenskapsmännen tror att det kan finnas fruset vatten där.
Det skulle i så fall kunna vara en viktig källa för människan vid framtida bosättningar på månen och för vidare färder till Mars.
Det känns avlägset i dag, men kan vara verklighet om bara tjugo år. Tänk tillbaka tjugo år, det var året då Berlinmuren föll. Så fort går tiden.
Det är för att utforska den eventuella vattenförekomsten som den amerikanska rymdstyrelsen Nasa låter farkosterna tillintetgöras mot månens yta. Klockan 13.30, västsvensk jordtid, sker den första kraschen.
Det som händer är följande:
Nasa-satelliten LCROSS (Lunar Crater Observing and Sensing Satellite) frikopplas från det övre steget av en Atlas V-raket. Det övre steget, kallat Centaur och med en vikt på över 2 ton, kommer sedan att med svindlande fart krascha i en krater nära månens sydpol.
Det kommer att riva upp ett stoftmoln på hundratals ton. Det beräknas nå upp till 10 000 meters höjd och skapa en ny 20 meters bred och fyra meter djup krater.
Fyra minuter senare kommer LCROSS att krascha. Dessförinnan studerar den vad som finns i stoftmolnet med hjälp av spektrometrar och kameror, för infrarött och för synligt ljus.
Mätdata sänds hem via antenner från RUAG Space (före detta Saab Space) i Göteborg.
- Vår division i Linköping har även bidragit med mekanismer för satellitseparation, säger informationschefen Lars Nordfeldt.
Bombardemanget kommer även att bevakas med andra satelliter, som svenska Odin, och från observatorier på jorden.
Du kan följa det i direktsändning via Nasas hemsida: http://www.nasa.gov




















