Nyamko Sabuni har läst GP:s stora söndagsreportage om somalierna i Göteborg. Integrationsministern blev mest förvånad över uppgifterna om att varannan somalisk kvinna i Göteborg levde skild från sin man och att var femte ung somalisk man varit misstänkt för våldsbrott.
- Ska vi politiker kunna lösa problem i samhället så måste vi ha statistisk och kunskap. Därför välkomnar jag den här artikelserien. Jag har blivit klokare och jag hoppas att somalierna själva vill vara med och föra samtal och delta i samhällsdebatten.
Tycker du att Sverige skött mottagandet av somalierna på ett anständigt sätt?
- Det tror jag inte någon tycker. Vi har haft en attityd där vi trott oss kunna ta hand om i stället för att ge stöd. Men det är ju inga barn vi pratar om utan vuxna människor som om de får rätt förutsättningar kan hitta sin väg till integration och ett värdigt liv. Vi har alldeles för länge haft den här omhändertagandementaliteten.
Var ligger ansvaret?
- Vi har varit otydliga. Attityden har varit att vi förstår att ni har det svårt, att ni har lämnat hemlandet med svåra upplevelser, att nu gör vi en sak i taget. Att ni kan först börja med SFI och sedan får vi se vad som händer. Det är klart att det sänder signaler. Men samtidigt har jobben inte funnits heller. Somalierna hade oturen att komma i krisens 90-tal.
Kan det vara så att somalierna själva är orsak till problemen?
- Vi ser ju att somalier på andra håll i världen beter sig annorlunda. De som lämnar Sverige verkar ju lyckas och de som bor i USA startar företag. Ofta små företag, men de visar att de vill ta ansvar och försörja sig själv. Alltså är det något i vårt samhälle, i vårt system, som riskerar att passivisera människor. Vi sänder inte rätt signaler.
Vilka signaler borde vi sända?
- Att friska vuxna människor försörjer sig själva. Det vet alla invandrare innan de kommer hit, men när de väl är här så får de klart för sig att det tydligen inte alls är nödvändigt att arbeta, man kan försörja sig ändå.
Går det att hjälpa dem som sedan länge är tillvanda vid bidragstillvaron att komma ut i arbetslivet?
- Allt är möjligt, men det blir svårt. För vad har vi egentligen för instrument? Vi har det välfärdssystem vi har, ingen ska behöva gå hungrig, ingen ska behöva vara utan tak. Vi kan inte ha olika system för olika människor. Men i vårpropositionen kommer förslag som vi hoppas ska fånga in människor som befinner sig på långt avstånd från arbetsmarknaden.
Nu kommer fler flyktingar än någonsin från Somalia. Hur ska det gå för dem?
- Jag är övertygad om att med en ny politik med annat synsätt på människors förmåga och ansvar så kommer man om fem tio år att kunna säga att de som kom 2007 lyckades bättre än de som kom i tidigt 90-tal.
Vad innebär det nya synsättet?
- Hur många av de nyanlända tror du har fått frågan: Vad har du för drömmar? Vad vill du göra? Hur många har fått höra, att om du vill syssla med det eller det så kommer du att lyckas bättre om du bor där eller där? Hur många har fått yrkesinriktade utbildningar? Och hur många har inte hört att det finns fina och mindre fina jobb? Det är klart att folk frågar sig varför de ska ta ett mindre fint jobb om de kan få bidrag som ger samma försörjning.
Just somalier verkar ha extra svårt att få jobb?
- De kom vid fel tid, de hamnade i utanförskapet som för med sig alla möjliga problem oavsett vilken etnicitet man har. 2006 fanns det lika många jobb i Sverige som tjugo år tidigare, men vi hade en halv miljon fler människor i arbetsför ålder. Varje tänkande människa inser att om det inte finns tillräckligt med jobb så är det några som inte kommer att kunna jobba. Men om det var bara en av tio somalier som hade jobb i början av 90-talet så är det nu tre av tio. När tiderna blir bättre så blir de bättre även för den här gruppen.
Hur ser du på skolresultaten?
- Jag är väldigt bekymrad över att alldeles för många barn med invandrarbakgrund lämnar grundskolan utan godkända betyg. Där måste vi sätta in extra resurser och extra åtgärder från regeringens sida.
I invandrartäta förorter?
- Precis. Skolor till vilka vi vet att många barn kommer lite senare, ända upp i tonåren. Då har de missat väldigt mycket. I den somaliska gruppen vet vi inte ens om de gått i skolan. Då behövs det ett annat tänkesätt för att de ska kunna lämna grundskolan med godkända betyg.
Annat tänkesätt?
- Modersmålsundervisningen kan bli effektivare. För ett barn med utländsk bakgrund som fötts här och som bor i ett svensktalande område kan dagens undervisning passa. Men för ett barn som kommer till Sverige som jag gjorde, när jag var tolv år gammal och började i femte klass, då är det viktigt med handledning på sitt modersmål i de olika ämnena. Många barn kan inte få den hjälpen hemma.
Ska skolan anställa fler somalier?
- Man ska anställa lämpliga personer och finns det lämpliga somalier så anställer man väl dem för att handleda de här barnen. Men det är inte bara somalier som kan hjälpa somalier.
Hur ska vi stoppa begåvningsflykten från Sverige bland somalier?
- När politiken misslyckas och vi inte skickar signaler om varje individs ansvar, så förstår jag att många inte kommer att ta det ansvaret. Och jag förstår att de som vill ta ansvar lämnar landet, för att få en bättre chans någon annanstans. Jag önskar att vi kunde använda deras kapacitet och kunskap här, men har vi misslyckats så kan jag ju inte säga att det är fel av dem att flytta.