Rätten, under ledning av chefsrådman Henrik Winman, funderade i ett par timmar över om det fanns en överhängande risk att den åtalade 37-åriga kvinnan sätter igång och skaffar nya skelettdelar.

Detta var annars kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas argument för ett fortsatt frihetsberövande i väntan på domen.

Rätten valde att släppa 37-åringen. Hon kan nu hämta ut sina ägodelar på häktet och åka hem.

Enligt tingsrätten är beslutet dock långt ifrån detsamma som ett friande, utan kvinnan betraktas fortfarande som på sannolika skäl misstänkt för de åtalade brotten.

För försvaret var ändå rättens beslut en betydande framgång.

- Hon borde varit frisläppt för länge sedan, säger försvarsadvokaten Annika Stanislaus som beskriver sin klients reaktion på beskedet:

- Hon var alldeles tagen.

När den 37-åriga kvinnan lämnade rättssalen log hon svagt och vinkade till en bekant på åhörarplats.

Kvinnan har varit frihetsberövad i snart tre månader.

- Det är klart att hon nu behöver stöd. Jag ska nu hjälpa henne med att plocka ihop sina tillhörigheter på häktet och jag ska kontakta hennes anhöriga, sa Stanislaus.

Kammaråklagare Ehrenborg-Staffas som ett par timmar tidigare talat om en "högst överhängande risk" att den åtalade på fri fot sätter igång och skaffar nya skelett delar sa nu:

- Det finns inget anmärkningsvärt i beslutet. Tingsrätten har kommit fram till att det i nuläget inte finns någon recidivfara (risk för återfall i brott). Och rätten har markerat att hon fortfarande är misstänkt på sannolika skäl. Det är ett gott tecken, sa Kristina Ehrenborg-Staffas.

Domen i målet kommer 17 december.

Åklagaren begärde i sin slutplädering att 37-åringen döms till ett fängelsestraff "i den övre delen" av den tvååriga straffskalan för brott mot griftefriden. Åklagaren krävde också att tingsrätten förordnar en rättspsykiatrisk utredning.

Detta trots att en utförd liten sinnesundersökning, paragraf 7, visat att det inte finns något sådant behov.

Försvarsadvokat Stanislaus krävde att hennes klient enbart ska dömas för det hon erkänt – vapenbrottet och hävdade att det "rent objektivt inte är något brott att hantera skelettdelar".

Den 37-åriga kvinnan har konsekvent förnekat att hon skulle vara nekrofil och hon nekar till att det är hon på de bilder som föreställer en kvinna som slickar på kranier. Hon nekar också till att det är hon som författat de detaljerade nekrofila texter som polisen lyckats få ur hennes dator.

Men för det fall att tingsrätten skulle komma fram till att hon kan knytas till fotona och berättelserna, påpekade hon, via sin advokat, att dokumenten är äldre än fem år och att brottet därmed är preskriberat.

Kriminalvårdens frivård har presenterat ett förslag till påföljd för 37-åringen:

Skyddstillsyn med kontraktsvård under tolv månader. I vårdprogrammet ingår en neuropsykiatrisk utredning, psykologsamtal, kontakt med arbetsterapeut och omfattande drogtester.

Detta förklarade den 37-åriga kvinnan – i händelse av fällande dom – att hon accepterar.

37-åringen från Bergsjön skall, enligt åtalet, ha köpt och sålt skallar och skelettdelar. Hon påstås också ha använt benresterna i olika sexuella handlingar.

Allt eftersom domstolsförhandlingen pågått har kvinnan framstått som allt säkrare och öppnare i sina svar och i sin attityd.

När kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas under den sista rättegångsdagen ställde en serie kompletterande frågor gick 37-åringen till motattack.

Har du haft tillgång till bårhus? undrade åklagaren.

- Nej, svarade kvinnan.

Tidigare har du ju svarat "inga kommentarer" på just den frågan?

- Ja, för min känsla är att polis och åklagare inte varit intresserade av sanningen. Det har inte spelat någon roll vad jag sagt. Jag har blivit utsatt för ett övergrepp från samhällets sida.

Har du erbjudit en bekant pengar för att få tillgång till ett rum på ett sjukhem i Göteborg där döda förvarats?

- Aldrig.

Varför har ett vittne sagt så i förhör?

- Den personen vill sätta dit mig. Hon tror att det är jag som anmält henne till socialen, för att hon misshandlat sin son.

37-åringen menade dessutom att bilderna i förundersökningen, som uppges föreställa henne, i själva verket är någon helt annan – och att de laddats ner från internet.

När åklagaren läste upp valda delar av wordsfilen "Min nekrofili", skrattade kvinnan.

Hon har genomgående hävdat att materialet är skrivet av någon annan och att hon bara kopierat det från redan befintliga dokument på nätet.

Under fredagen hölls vittnesförhör, via telefon, med Henrik Druid, professor i rättsmedicin vid Karolinska institutet. Han gav sina synpunkter på de skelettdelar som han ombetts analysera.

Men Druid var inte särskilt klarläggande, varken när det gällde skelettdelarnas ursprung eller ålder. Han tidsbestämde dock ett av beslagen till åren mellan 1949 och 1953.

Beträffande ursprunget till skelettdelarna var beskeden än mer svävande.

Professor Druid svarade ja på en fråga om det kan vara så att skelettdelar som ursprungsbestämts som skandinaviska också kan komma från Ryssland eller Storbritannien.

- Ja, vi har liknande diet i det nordeuropeiska området.