- Göteborgska, det är ju typ gubbar som pratar så där extremt, säger Ingrid Berg, 17 år.
Hon och klasskompisarna Disa Gårdstedt, 18, Simon Lundmark, 17, och Alexander Fransson 17, går sista året på samhällsprogrammet på Hulebäcksgymnasiet. För dem är Kurt Olsson, Göran Johansson, Leif Loket Olsson och figuren Weiron från humorprogrammet Nile city typiska representanter för göteborgskan. Idel goa gubbar.

Anna Gunnarsdotter Grönberg arbetar på Institutet för språk och folkminnen och forskar om hur göteborgskan förändras. Om man jämför med inspelningar från trettio år tillbaka hörs det definitivt skillnad mot hur unga låter i dag säger Anna Gunnarsdotter Grönberg. Hon berättar att kontrasten mellan vokalljuden har ökat.
- Öppna vokaler har blivit ännu öppnare och spetsiga ännu spetsigare. Inte minst i innerstan är detta tydligt. Kanske framförallt när det kommer till i-ljudet.

Det markerade i-ljudet var högstatus-markör på 1950-talet. I dag används det av nästan alla.
Dialekt är en viktig del av identiteten och många faktorer påverkar hur vi pratar, bland annat socialgrupp, kön och ålder.
- Man gör hela tiden mer eller mindre medvetna val hur man ska använda språket. Precis som man väljer klädstil, kompisar och gymnasiekurser, anpassar man och väljer sin dialekt.

Enligt Anna Gunnarsdotter Grönberg försvinner många av de gamla dialektala orden.
- Många av de orden speglar en kultur som inte finns längre. Om man vill tona ner sin dialekt är det lätt att undvika dialektala ord.

I stället dyker nya ord upp i göteborgskan som inte är lika lokalt förankrade. I och med internet och resor uppdateras ordförrådet med engelska låneord. Men visst lever många klassiska göteborgska ord kvar. Hulebäcks-eleverna har sina favoriter och nämner tyken och änna.
- Mitt favoritord är gôtt för att det klingar så gôtt, säger Simon Lundmark.
Han är inte ensam. Ordet blev framröstat till det mest göteborgska uttrycket för ett tag sedan.
- Uttrycket la lever farligt men finns absolut kvar, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg.

Enligt henne finns det en större acceptans för dialekter i dag. Inte minst i radio och tv. Och göteborgskan kommer att kännas igen i framtiden.
- Ordförrådet är det som förändras mest. Men satsmelodin kommer att finnas kvar även om stockholmska och göteborgska inte kommer att låta likadant om hundra år. Även om avstånden minskar så finns det alltid ett behov av att använda språket som en identitetsmarkör, säger Gunnarsdotter Grönberg.

Hulebäckseleverna tycker att göteborgskan känns mer manlig än till exempel stockholmskan. Att det är så tror de beror på stereotyper i reklam och media. Men även manliga världar och lokala traditioner inom fiske- och varvskultur dyker upp som förklaring när kompisarna spekulerar i orsaker.
Ökad rörlighet är en anledning till att dialekten tunnas ut, tror eleverna. Det är inte lika vanligt att bo kvar på samma ställe i generationer. De fyra klasskompisarna har alla en eller två föräldrar som flyttat hit från andra delar av landet. Disa Gårdstedts inställning till sin dialekt är lite kluven
- Jag vill inte låta för göteborgsk. Till viss del är det charmigt. Men man vill inte låta som en tjock gubbe, säger hon.