Initiativet kallas Rökfri Zon Nordost och tanken är att mobilisera föreningslivet, företagen och den offentliga förvaltningen att ta ett gemensamt krafttag mot rökning. Arbetet leds från det framväxande Angereds Närsjukhus.
- Rökning är utan tvekan den enskilt största hälsorisken bland nordostborna. Eftersom det finns så många rökare i vårt område vore det inte ekonomiskt försvarbart att avstå från att arbeta förebyggande, säger Marianne Olsson, projektledare för närsjukhuset.

Bergsjön har flest storrökare
Enligt en folkhälsoenkät från 2007 är andelen dagligrökare större än riksgenomsnittet i alla de fyra stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen. Mest av alla röker de medelålders männen i Bergsjön.
- En orsak är bristande kunskap om riskerna. Alla människor vet faktiskt inte hur farligt det är att röka, säger informationschef Freja Bramsen, som ansvarar för den lokala kampanj som förhoppningsvis ska starta en diskussion.
Hon förklarar att man tänker undvika pekpinnar. I stället kommer befolkningen att informeras om rökrelaterade sjukdomar och om riskerna för barn som utsätts för passiv rökning i hemmen.
- Självklart ska vi också stötta alla som vill sluta röka med olika typer av rökavvänjning, säger Freja Bramsen och tillägger att projektet dessutom har målet att leda till fler rökfria miljöer.

Stor utmaning för ny chef
Samtidigt som den tvååriga satsningen dras igång, öppnar Angereds närsjukhus en helt ny medicinmottagning. Chef blir Ann Ekberg-Jansson, överläkare från SU som är specialist i lungmedicin och allergologi.
- Att minska rökningen till hälften är den största utmaning jag tagit på mig. Viktigaste av allt blir att skapa en gemensam anda kring rökfrihet, säger hon.
Enligt Ann Ekberg-Jansson kan sjukvården göra väldigt mycket med enkla medel. En första åtgärd är att alla läkare tar upp frågan om rökning vid varje konsultation.
Hon är övertygad om att satsningen på sikt kan spara många liv. Hälften av alla rökare dör i förtid och för var fjärde person som röker dagligen förkortas livet med 20-25 år.
- Om vi lyckas kommer det att märkas i statistiken. Redan efter ett år går det nog att avläsa resultat i form av färre hjärtinfarkter.

Folkhälsoinstitutets chef Gunnar Ågren hävdar att ohälsa till 50 procent beror på faktorer som var och en kan påverka själv, främst tobaks- och alkoholkonsumtion, matvanor och motion. Resten bestäms av generella samhällsinsatser, som delaktighet och inflytande samt tillgång på jobb och bostäder.