GP har under veckan berättat om underskott i stadsdelarnas ekonomi och vilka följder de får. Kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén (S) är på resa och svarar därför via mejl på GP:s frågor.

Hur oroad är du över stadsdelarnas usla ekonomi?

Stadsdelarna har en budget på närmare 18,5 miljarder kronor och har nu ett underskott på 107 miljoner. Det är inte en usel ekonomi när budgetavvikelsen är runt en procent. Men naturligtvis är det oroade, de 107 miljonerna i underskott skulle behövas i verksamheten, det finns många angelägna behov. Det som också är oroande är att vi i år har en expansiv budget med fem till sju procents nettokostnadsutveckling och trots detta kommer vi att ha ett svagt resultat. Naturligtvis följer vi upp den här utvecklingen så att göteborgarna har det så bra som möjligt.

Får stadsdelarna tillräckligt med pengar?

Vår bedömning är att de får det. Men vi får följa utvecklingen. Det kommer alltid finnas behov som vi inte kan tillfredsställa fullt ut. Det är ett problem att personer som förr fick ersättning från a-kassa och försäkringskassan numera kan tvingas leva på försörjningsstöd, det belastar stadsdelarnas ekonomi. Detta är ett resultat av regeringens politik där det skett en omfördelning mellan stat och kommun, staten får lägre kostnader medan stadsdelarna får högre.

Varför har det tagit så otroligt lång tid att få bort kön till förskolan?

Grunden till problemet är faktiskt positiv: staden växer när fler barn föds, färre småbarnsföräldrar flyttar och inflyttningen ökar. Och allt fler utnyttjar förskolan, vilket vi tycker är bra, men det ökar samtidigt trycket på förskoleplatser.

Samtidigt är det ju jnte bra när tillgången till mark och lokaler är begränsad, främst i centrala staden och så har befolkningsprognoserna slagit fel ett par gånger.

Förra året skapade vi 1 500 nya förskoleplatser, vilket var rekord. I år slår vi det rekordet igen, med 2 000 nya platser. Nu är vårt nästa mål att minska barngrupperna i förskolan.

Skolverket rekommenderar max 15 barn i en förskolegrupp. Många grupper i Göteborg har fler barn. Hur många tycker du det är rimligt att ha i en förskolegrupp?

Det är upp till professionen att bedöma, det varierar utifrån barngruppens behov och sammansättning. Men vi vet att det finns problem på sina håll i staden med stora barngrupper och där måste de minska. 15 heltidsbarn är ett riktmärke men i dagsläget kan vi inte ha 15 barn i grupperna, det finns det varken pengar eller lokaler till.

Det är snart två år sedan 20 stadsdelar blev 10. Hur har sammanslagningen fungerat?

På det stora hela har det fungerat bra, men vi är förvånade över att det har varit så stor omsättning på chefsnivå i samtliga stadsdelar. Och det är en bidragande faktor till den ekonomi vi har idag. Naturligtvis tar det lång tid att få ihop olika kulturer till en fungerande verksamhet. Men redan nu börjar vi se resultat på att det sker mer samverkan och att det finns mer samsyn. Ett exempel är synen på ensamkommande flyktingbarn där alla stadsdelar nu tar emot de här barnen.

Använder stadsdelarna pengarna på det sätt du vill? Hur lätt/svårt är det att styra över de beslut som berör medborgarna allra mest?

Det är inte intressant vad jag vill. Frågan är om pengarna används för göteborgarnas bästa? Och jag har förtroende för stadsdelarna att de arbetar för göteborgarnas bästa.

Det är svårt att styra över det som berör medborgarna allra mest. Men det ingår i uppdraget som politiker. Och medborgarna är inte en klump med likadana människor utan det är olika individers och gruppers behov som måste tillgodoses på bästa möjliga sätt.

Hur rimligt är det att fritidspolitiker som medborgarna inte kan välja i direkta val styr det mesta av den verksamhet som berör stadsdelsinvånarna?

Det är rimligt. Hade vi inte haft stadsdelar hade vi haft centrala nämnder.

Om inte kommunfullmäktige hade valt nämnder så hade vi haft olika majoriteter i staden och då hade till exempel en borgerlig majoritet i en stadsdel fått administrera en rödgrön budget. Det hade lett till kaos.

Majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige måste återspeglas i de nämnder vi har.

Stadsdelarnas ekonomi ska i princip gå jämt ut varje år. Är det ett bra system? Om inte, hur skulle du vilja ändra det?

Vi har de pengar vi har – vi delar ut 18 miljarder och förväntar oss att det skall gå ihop. Annars skulle vi centralt få behålla en större del och göra större avsättningar under tiden och så kan vi inte planera. Så det finns inga alternativa system som vi ser det.

Vi pratar ofta om de miljoner som saknas, men sällan om de miljarder som satsas och allt det bra arbete vår personal gör.

Lundby gör en striktare bedömning av olika stöd till invånare. Spelar det roll var jag bor för vilken service och omsorg jag kan räkna med?

Nej, så ska det inte vara. Alla ska ha lika behandling oavsett var man bor. Alla tjänstemän och politiker har samma lagstiftning att följa och medborgarna har samma rättigheter.

Är det rimligt att sparka chefer för att de inte har hållit budget, som de gjort i Lundby? Kommer det att bli fler som får gå?

Vi anställer en person och det är stadsdelsdirektören, och det är han eller hon som sedan ansvarar för personalen.

Vilket ansvar har du som kommunstyrelsens ordförande för de beslut som fattas ute i stadsdelarna?

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för hur staden utvecklas och kommunstyrelsen ska följa fullmäktiges budget. Men det operativa ansvaret i stadsdelarna har vi delegerat. Och jag är övertygad om att det enda som driver våra fritidspolitiker är önskan om att skapa ett gott samhälle.

Många föräldrar och äldre hör av sig till GP och är oroade över brister i den kommunala omsorgen.

Vad vill du säga till dem?

Bra att de lyfter upp våra tillkortakommanden så att vi kan komma tillrätta med det. Men jag vill också att de ska känna sig trygga med att vi gör allt för att de ska få så bra service som möjligt. Vi har fantastisk personal i våra verksamheter och det allra mesta fungerar bra. Det som inte fungerar så bra får vi ta till oss och förbättra.