Planen för tumlarens överlevnad undertecknades i Brighton, Storbritannien – som en del i det så kallade Ascobansavtalet – och omfattar nu även Kattegatt och Bälthavet.

– Det är viktigt att gemensamt ta hänsyn till tumlarens situation i det här området, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Sedan tidigare finns det planer för skyddandet av tumlarna och deras livsmiljö i Nordsjön och Östersjön. Det nya är att strategin nu även omfattar delar av det svenska västerhavet.

Tumlaren, som parar sig och föder sina ungar, förekommer i svenska vatten året runt.

Så sent som under fredagsförmiddagen meddelade en GP-läsare att han sett ett exemplar simmande i närheten av Amerikaskjulet vid Stigbergskajen.

Tumlaren lever i mindre grupper om ett par individer, oftast mor och kalv tillsammans. Vrångö skärgård, Kullaberg, Fladen och Lilla Middelgrund pekas ut som områden i Sverige där tumlare uppehåller sig.

En tumlare måste få i sig mellan 5-10 procent av sin egen kroppsvikt varje dag, föda i form av fetare fisk. De förflyttar sig också ofta över stora områden för parning och sökning efter mat nere vid botten.

– Detta gör att de utsätts för många faror, som förorening av havet, bifångst, sjöfart, pålning, vindkraftsbyggen och annat undervattensbuller. De är också väldigt känsliga för om fiskbestånden minskar kraftigt, konstaterar Sofia Brockmark.

Det huvudsakliga målet i den nya planen är att säkerställa att de viktigaste områdena för tumlarna inte förstörs av exempelvis miljögifter, att skapa ett sunt hav som djuren kan leva i.