Det är grått och blåsigt vid Masthuggskajens östra ände. De enda människorna som syns till skyndar till och från Älvsnabben eller cyklar på cykelbanan alldeles intill.

– Jag tycker att det är bra att man gör något av området, vi har en fin hamn. Det vore kul om vi kan utnyttja den, säger Petra Moderhack som arbetar som servitris på Lagerhuset bredvid Masthuggskajen.

Hon är inte särskilt förtjust i Stena Lines lagerlokaler som blockerar älvutsikten. Och hon är inte ensam.

För några år sedan utsågs Danmarksterminalen till Göteborgs fulaste plats av tidningen Faktum.

– Det var det instängslade uttrycket som vi reagerade på. Det blev lite som en symbol för att göteborgarna inte hade tillgång till vattnet. Och på den här tiden hade man inte byggt Götatunneln än så det såg för bedrövligt ut, ännu värre än i dag, säger Fredric Askerup som satt med i Faktum-juryn.

Men nu händer det grejer. 100 meter är kanske inte mycket, men det är en bra början, tycker Petra Moderhack. Hon får medhåll av de andra göteborgarna vi träffar på. Universitetsprofessorn Robin Cooper tycker till exempel att man borde passa på att göra en park.

Den nyinflyttade juridikstudenten Filip Asp har inte bott i Göteborg så länge, men vet vad han inte vill se i det nya hamnområdet:

– Man ska inte göra något för modernt som saknar hamnanknytning. Och jag vill inte se något köpcentrum. Det måste passa in i hamnmiljön, gärna någon schysst fiskerestaurang, säger Filip Asp.

Om Elisabeth Fagersson, mammaledig ekonom, fick önska skulle hon dock helst se att Stena Line flyttades helt och hållet. Längre bort från staden.

– Då skulle det vara ännu lättare att göra området fint, säger hon.