"Är 15 timmar på akuten acceptabelt?" Läs hela chatten.
Helen Eliasson, S, och Jonas Andersson, FP, möttes i en chattduell om vårdköerna.
Håkan Hedman: Ni politiker har under många år hävdat att människor söker till fel nivå då de sätter sig på akuten. Men det händer ju ingenting, situationen är ju likadan fortfarande.Det kanske är så att resurserna borde finnas på akuten istället för en otillgänglig primärvård. Fler allmänläkare på akuten som snabbt slussar iväg patienterna till rätt nivå? Problemet är ju trots allt i slutändan bristen på vårdplatser. Det är något som inte ni kan blunda för. Vi har lägst antal vårdplatser i Europa jämfört med antal invånare. Det måste ni erkänna är ett allvarligt problem som hotar patientsäkerheten.
Jonas Andersson: Hej Håkan, Ja, vissa patienter söker på fel nivå. Vad vi har gjort är att både sjukvårdsrådgivningen och akutmottagningarna varje dag har tillgängliga tider dagen efter på regionens alla vårdcentraler som de som kommer fel kan hänvisas till. Tyvärr använder sig inte akutmottagningarna särskilt mycket av denna möjlighet. Jag tror också att det är bra att införa en form av snabbspår på akuterna för att behandla lägre prioriterade patienter med mindre bekymmer så att de inte behöver "uppta plats" på akutmottagningen så länge. Jag är dock inte säker på att det ska vara allmänläkare som bemannar dessa snabbspår. Allmänläkarna är en bristvara och behövs bäst på vårdcentralerna eller för hembesök till svårt sjuka människor som har svårt att ta sig till vårdcentralen.
Vad gäller vårdplatser så har vi för få i Sverige och i regionen, men inte så väldigt många för få. Jämförelsen med Europa blir svår de man i vissa länder får högre ersättning ju längre patienterna ligger kvar på sjukhusen. Vi måste alltid sträva efter att undvika regelmässiga överbeläggningar. Det innebär i våran region vissa omfördelningar mellan sjukhus och olika specialiteter, men också ett tillskott på ytterligare ca 200 vårdplatser, och det borde vara en högre prioriterad åtgärd att lösa.
Anna: Jag stelopererade ryggen på Spine center den 11 sept efter tre långa år med värk och efter att ha blivit hit och dit skickad inom den offentliga vården. Operatonen gick bra och jag var jätte glad. Men den 13 sept vaknade jag med fruktansvärda smärtor i magen och fick åka ambulans till Sahlgrenska. Där blev jag liggandes på kirurg akuten, ny opererad, på en gummi-brits från kl. 12.30 till kl. 18. Det var det mest fruktansvärda jag upplevt. Jag kunde inte röra mig pga min ny opererade rygg och jag hade dessutom smärtor i magen. När jag ligger där kommer det dessutom fram en undersköterska och vill ha ett kisse-prov. Jag förklarar min situation och säger att jag inte kan gå till toa utan en gå-vagn att stödja mig på. Till svar får jag att det finns inga gå-vagnar där och så frågar han mig om jag kan hålla mig ett tag till. Jag blir helt paff och orkar inte svara honom. Han lägger en mugg på min brits och går. Min sambo ringer vid kl 15 och frågar hur det går, men då har jag så ont att jag inte kan prata. Han blir orolig och ringer till akuten. De ber så mycket om ursäkt men att det är så mycket folk. Strax efter detta samtal kommer en sköterska fram till mig och äntligen får jag komma till en toalett (som hon rullar in mig på) och smärtlindring för ryggen, sedan "dumpar" hon mig i väntrummet ngr timmar till. Kl 18 rullas jag in på ett rum för att träffa läkaren, som kommer efter ytterligare en timma. Kl 23 rullas jag upp på röntgen för att sedan läggas in på avdelning 1 timma senare. Efter att ha läst gårdagens artikel i Gp om Irma, 89, förstår jag ju att jag är långt ifrån ensam om denna behandling. Mig hade dom i alla fall satt dropp på innan jag lämnade Spine center vilket jag är tacksam för. Till slut vill jag bara säga det att även om det är mycket folk på akuten och bristen på läkare stor, kan väl personalen visa lite medmänskliget. För när man ligger där är man "ingen" verkligen "ingen", vare sig man är 89 år gammal eller som jag 37 år!
Jonas Andersson: Hej Anna, tack för din beskrivning och jag beklagar hur du upplever ett bristande bemötande från personalen. Jag skulle vilja hävda att det inte bara är väntetiderna som är avgörande för hur man uppfattar läget på akuten, utan också hur man blir bemött som patient. Om man får information om varför man måste vänta, får hjälp med toalettbesök, fråga om man önskar något att dricka etc gör en väntetid på akuten så mycket lättare att uthärda. Rimligt korta väntetider är bra, en god service och gott bemötande kanske ännu bättre.
Helen Eliasson: Hej Anna! Bemötandet inom vården är en avgörande del i hur man upplever sitt vårdtillfälle. Man ska alltid bli bemött som den unika individ man är och bli respekterad. Det är en självklarhet som alla våra anställda måste ställa upp på. För oss politiker är det angeläget att man som patient och medborgare tar kontakt med patientnämnd eller med berörd verksamhet för att påtala om man upplever att man har fått ett dåligt bemötande. På så vis kan också verksamheten arbeta med sitt förbättingsarbete.
Ville.: Vad som nu händer i Gbg.s regionen är att man i sin iver att uppfylla kravet från politikerna skjuter upp konsultationer, undersökningar och åtgärder avseende de patienter som redan finns inne i systemet. Själv väntar jag på en undersökning på neurologen, samt en koloskopi som enl. brev från avdelningen skulle gjorts i juni. Ett av svaren på remissen som är godkänd är att de skickar kallelse ca en vecka före undersökningen. Således har hela våren, sommaren och tiden fram tills nu inte kunnat utnyttjas som tänkt d.v.s. utlandsemester och andra aktiviteter då jag väntat att på kallelse. Skulle man inte vara hemma när den kommer och då inte infinner sig i tid blir man debiterad och hamnar i bästa fall bakerst i kön igen
Jonas Andersson: Hej Ville, jag vill uppmana dig att ta kontakt med dem som skickat remissen för att få ett besked om när de tänker kalla dig. Du kan självklart inte behöva anpassa hela ditt liv efter sjukvårdens bristande organisationsförmåga.
Eva: politikerna uppnammar oss att vända sig till vårdcenntralerna i första hand med sina små åkommor men hos vårdcentralen texx kärra är 8 evckors väntetid till läkare och dessutom mina behandlingar sen i våras är inte avslutat .Det är enlig mig fullständig oacceptabal för vi betalar redan höga skatt för det. vad skall ni politikerna göra åt för att förbättra sjukvård här i Göteborg?
Jonas Andersson: Hej Eva, jag skulle vilja hävda att vården vid vårdcentralerna i regionen blivit betydligt mer tillgänglig de senaste åren. Med vårvalet, VG Primärvård, har du möjlighet att lista dig på och söka din vård på vilket vårdcentral du vill i hela regionen. Upplever du att du inte får tillräckligt bra vård med tillräcklig service tycker jag du ska söka dig till en annan vårdcentral. Bara på Hisingen finns minst 15 vårdcentraler att välja mellan. I Göteborg uppemot 70 vårcentraler.
Hannah sjuksköterska: Kommentar: Äldre dam har stora problem med buken. Efter lång tids remissförfarande kommer undersökning med skiktröntgen, den 27/8. På en månad har inget svar kommit! Patienten har stor oro och undran, som påverkar hela livsföringen. Jag vet att remisser och svar kommer bort. Det finns en oerhörd stor negligering mot patienter som går och väntar på svar. Om det skulle visa sig vara något malignt i tarmen så kommer vi att anmäla det här. Släktingar utomlands finner det här anmärkningsvärt med dessa otroliga väntetider. Man kan inte annat dra slutsatsen än att patienterna är till för sjukhusen istället för tvärtom. Dra ner trettio procent på administrativ personal, (läkarsekretterare undantagna) så kommer det att kunna anställas fler som arbetar FÖR patienterna! Har själv arbetat på SU och mött många som påbörjat sin cancerbehandling alldeles för sent pga att det gått alldeles för lång tid från det att de sökte hjälp till själva operation. Det här bryr sig ingen om förrän de drabbas själva. Vad görs för att det här ska bli bättre?
Jonas Andersson: Hej Hannah, du har helt rätt i att hanteringen av remisser och svar inte alltid är så patientsäker som den borde vara. Vi hoppas nu på att få mer säkra IT-system för att hantera detta. I ett internationellt perspektiv så har Sverige väldigt långa väntetider även om vi förbättrat oss kraftigt de senaste fem åren. Jag håller helt med dig om att väntetiderna till diagnostik (ofta lab och röntgen) är på tok för långa. Här har jag föreslagit att vi måste göra kraftfulla satsningar på att korta ledtiderna. Tyvärr är det svårt att ibland kunna rekrytera personal med rätt kompetens hur mycket pengar vi än har att satsa.
Hannah: Jag ställer igen frågan om det är okej att vänta i månader på att ett svar ska levereras från ansvarig läkare till patientens husläkare som tittar på resultatet av en röntgenundersökning där det kan vara fråga om en malignitet?
Helen Eliasson: Nej, det är inte okej. Jag föreslår att du tar kontakt med ansvarig läkare för att få en återkoppling.
Jonas Andersson: Hej Hannah, om din följdfråga är riktad till mig så är mitt svar NEJ. Remissvar ska omgående översändas till remitterande läkare.
Lisa: Hej Helen och Jonas! Hur tycker ni att läget med vårdköer är i Göteborg och VG-regionen jämfört med övriga Sverige?
Helen Eliasson: Sedan vårdgarantin infördes förbättrat kösituationen avsevärt, vi lägger bättre till än Stockholms län och Skåne som är de andra två landstingen som är jämförbara med oss. När vi jämför oss bland alla landsting när det gäller tilldelning av den så kallade kömiljarden så ligger vi bland de främsta. 2005 fanns det 18966 väntande till en mottagning. I dag är det 5088 så det har blivit mycket bättre men jag är självklart inte nöjd med det.
Jonas Andersson: Hej Lisa, Västra Götalandsregionen ligger bättre till än snittet i landet. Det är bra. Vi är också bäst av de större landstingen med universitetssjukhus vad gäller tillgänglighet, men jag är inte nöjd förrän alla kan erbjudas vård inom vårdgarantitiderna, och jag fruktar att det under nästa år snarare kommer att förvärras.
wed_1@hotmail.se: Har sömnapne, och fick remiss upp till Sahlgrenska. Hade jag missat tiden hade inte jag stått i kön längre ens fått en ny förfrågan. Apparaten är livsviktig för mig. Vid missad tid sänds remissen tillbaka till VC och man får börja om kön igen. När det gäller rädda människors hälsa skall man väl få ny chans i samma kö för mycket kan hända på vägen som gjort att man missade tiden. I mitt fall bor jag 3 mil ifrån Sahlgrenska.
Jonas Andersson: Hej igen wed_1, Håller med om att vi inte får bli systemen fångar utan måste se till den enskildes skäl att utebli utan att straffa. Till saken hör dock att det bara på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för ett par år sedan inträffade mer än 50 000 gånger att patienter inte kom på avtalad tid. Det är förvånande mycket. Några av dem hade kanske försökt komma fram och meddela att det inte kunde komma utan att lyckas. Andra hade kanske en sjuktransport som inte kom och hjälpte dem till sjukhuset. Vården har ett stort ansvar, men det har också enskilda patienter.
Tommy: Angeående väntetid på akuten. I går kväll så åkte jag med min fru till Sahlgrenska på grund av akuta magsärtor. Detta var en uppmaning från sjukvårdsrådgivningen. On fick först träffa en läkare klockan 11 idag. Är 15 timmar acceptabelt? Vad för ni aktivt just nu för att lösa detta?
Jonas Andersson: Hej Tommy, nej det är inte acceptabelt, utan att veta något mer om din hustrus tillstånd. Jag tror för det första att vi behöver fler läkare vid våra akuter. Det är flaskhalsen i systemet. Vi behöver dessutom fler så kallade akutläkare som har sin ordinarie arbetsplats på akuterna och är samkörda i team med sjuksköterskor på akuterna. Vi behöver också förstärka med fler erfarna läkare på akuterna. Det är i mångt och mycket en resursfråga, men också en organisationsfråga. Tillsammans med övriga Allianspartier så la Folkpartiet för ett drygt år sedan ett förslag om ett 25-punktsprogram för att stärka akutsjukvården. Du hittar det på nätet om du vill veta mer.
Helen Eliasson: Nej, det är inte acceptabelt att behöva vänta i 15 timmar. Tack och lov behöver de flesta inte vänta så länge. Det pågår mycket för att korta tiderna på akuten så att man ska få ett snabbare omhändertagande. Varje akutmottagning jobbar med detta dagligen. Trots att vi har fler vårdcentraler som ska ta hand om några av dem som kommer till akuten så ser vi att fler söker både primärvård och akutsjukvård. Bara i år ser vi en 16-procentig ökning i primärvården och 5-procentig ökning på våra akutmottagningar. Det här är ju utmaningar för vården och min målsättning är att vi ska korta väntetiderna.
Jimmy: Ok, men hur ska ni göra för att sjukvården ska bli mer personcentrerad och serviceinriktad?
Jonas Andersson: Det handlar bland annat om det som du lyfter fram med att kunna göra t ex provtagningar samtidigt som du träffar läkaren och inte vid ett annat tillfälle. Möjligheten till drop-in mottagningar vid röntgen, ökade möjligheter att kommunicera med vården via IT-lösningar. Personcentrerad vård handlar om att se till den enskilda individens förutsättningar och kapacitet och använda sig av den i vårdprocessen. Erfarenheter från ett stort forskningsprojekt som pågår i Västra Götaland visar att det både höjer kvaliteten för den enskilda patienten och sänker kostnaderna genom t ex färre vårddagar.
Per Söderblom: Med en åldrande befolkning torde fler av oss komma att vara i behov av sjukvård i någon form, även om sjukvården idag kan bota eller lindra många fler sjukdomar idag jämfört med igår. Någon gång i framtiden, kanske inte allt för långt bort, kommer förmodligen de för sjukvården givna resurserna att vara gränssättande för hur mycket sjukvård som finns tillgänglig. Därmed kommer de svåra frågorna. Vem skall prioritera hur de givna resurserna används på det mest optimala sättet. Vem skall få tillgång till sjukvården? Kommer alla, i alla åldersgrupper, att få tillgång till ”spetssjukvården”? Vårdgaranti? (Utdrag ur VG-regionens hemsida ang. vårdgaranti: ” Vårdgarantin anger inom vilket antal dagar patienten skall erbjudas vård. Antalet dagar är olika, beroende på vilken vård patienten behöver. Det är alltid den medicinska bedömningen som avgör om och när patienten får vård”.) Jag påstår att vårdgarantin är en politisk pappersprodukt som inte har något med verkligheten att göra. Själv är jag 64 år utan några allvarliga krämpor, än så länge i alla fall. För egen del vänder jag mig i första hand till min vårdcentral där jag har mycket stort förtroende för personalen. De gånger jag vänt mig till akutmottagningen vid Sahlgrenska konstaterar jag att arbetssättet är detsamma som under 1970- talet då jag själv jobbade på akuten vid Gävle sjukhus.
Jonas Andersson: Hej Per, det är bra att du vänder dig till vårdcentralen i första hand. Vad gäller vårdgarantin så har ju den tillkommit för att de lägst prioriterade patienterna kunde få vänta 1-2 år på att få en operation som kanske inte var nödvändig, men som kraftigt sänkte livskvaliteten och kanske förhindra dem från att jobba. Vårdgarantin handlar om en bortre gräns för hur länge man ska behöva vänta på vård. Många ska ju få vård betydligt fortare än så. Det blir ju inte heller billigare att göra operationer senare, om man inte är så cynisk att man räknar med att några ska dö på vägen.
Din fråga om prioriteringar är stor. Vem ska prioritera? Jag tror det är viktigt att vi dels för ett samtal i samhället om vad vi har råd med och vad som ska bekostas av det allmänna via skatten. Rent konkret för vi dialog mellan oss politiker som sitter på pengarna och professionella i vården som beskriver vad vi kan göra, och i den bästa av världar kan vi gemensamt enas om vad som är viktigast att satsa på.
Helen Eliasson: Det jag jobbar med är att säkerställa att vi har en jämlik tillgång till vård i hela Västra Götaland. Det innebär inte att alla ska få samma vård, man ska få vård utifrån sina egna behov och där de som har störst behov ska prioriteras först. En förutsättning för en jämlik vård är att vården är offentligt finansiera, det får aldrig vara plånboken som avgör vem som ska få vård. En offentligt finansierad vård skapar ett samhälle som jag tror att alla långsiktigt mår bra utav.
wed_1@hotmail.se: Jag har ofta öroninflammationer i båda öronen. Bor i Kungälv.Man lade ner öronsjukvården i Kungälv för några år sedan. Och nu tvingas vi som bor så långt att åka till Mölndals sjukvård för behandling och tiden kan vara lång. Varför kunde vi inte få behålla hörselsjukvården i Kungälv vi som har sådan sjukdomsom både barn och vuxna. Det hade besparat alla resor ner till Mölndal och dessutom i mliljösjäl, tid för snabbt komma i vård som såväl behövs för detta.
Jonas Andersson: Hej wed_1, jag vet faktiskt inte varför öronsjukvården i Kungälv flyttade till Mölndal, men troligen berodde det på att samla fler patienter för att kunna höja kvaliteten på vården. Jag förstår olägenheten för dig om du behöver uppsöka vården ofta, men jämfört med övriga Sverige så är inte avståndet mellan Kungälv och Mölndal så väldigt stort, särskilt inte om vi kan erbjuda en högre kvalitet på vården.
SAR: Vaför nedprioriterar man gamla och sjuka i vården idag? EX. För ett antal månader sedan så fick vi ett samtal (kl 07.00) från svärmor som passerat 80, om att något var fel. Vi åkte till hennes bostad och konstaterade snabbt att det var en mindre stroke enlig alla konstens nu kända regler. Vi ringde sjukvårdsupplysningen som sa att vi direkt skulle kalla på ambulans eftersom det var viktigt att hon snabbt kom under behandling. Når ambulansen kom till hennes bostad så kunde hon fortfarande gå ner för trappan till bilen. Väl framme vid Kungälvs sjukhus akutmottagning tog en sjuksköterska hand om henne och hon placerades på en brits och fick prioritet 2 sedan hände inget mer. Ingen som kom och tittade till henne, ingen mat/dryck förrän kl var runt 17. Trots synliga strokesymtom kördes hon inte till röntgen och ingen medicinsk behandling sattes in. Inte förrän kl 22 röntages människan. Nästa dag var hon mycke sämre och idag sitter hon på ett hem i rullstol och har svårt att röra sig och skilja mellan verklighet och dröm. Hur kan man kalla detta för vård? Jag tycker att vården är oproffsig, inkompetent, byråkratisk och omänsklig och där har Alliansen ett mycket stort ansvar. I nuläget så är det mycke snack från Hägglunds och Alliansens sida, men lite verkstad. Tyv'ärr så tror jag inte att sossarna är så mycke bättre. Tyvärr är det de gamla och sjuka som drabbas värst. Detta är, ovärdigt ett demokratiskt samhälle. Jag är säker på att om svärmor fått rätt vård direkt hon kom till sjukhuset så hade hon fortfarande varit en frisk människa. Skamligt tycker jag!!!!!!. De flesta jag känner tycker samma sak. Hade ni gått i Jan Björklunds skola så hade det blivet kvarsittning.
Helen Eliasson: Det är väldigt svårt för mig att kommentera ett enskilt fall. För oss i den politiska ledningen så är omhändertagandet av de äldre som ofta har flera sjukdomar ett område som vi lägger mycket tid och kraft på för att de ska känna sig som VIP-patienter i vården. Vi utvecklar det vi kallar för "Raka spår" där man som gammal ska komma direkt till mottagningen och inte behöva vänta på akutmottagningen. Vidare kommer vi att använda våra ambulanser för att kunna ge bättre vård i hemmet och undvika onödiga transporter till sjukhus. Det är också viktigt att ha en vård som hänger ihop och där den kommunala äldreomsorgen ska länkas ihop med sjukvården. Framöver hoppas jag att våra äldre invånare ska få mer jämlik tillgång till vård och ett ännu bättre omhändertagande.
Jonas Andersson: Hej SAR, jag har givetvis svårt att kommentera det enskilda fallet med din svärmor, men håller med om att det låter som en väldigt lång väntetid för en patient med klara strokesymptom och med en relativt hög prioritering vid den första bedömningen. Den som är missnöjd och tycker att vården inte klarat sitt uppdrag bör alltid kontakta patientnämnden i regionen. Får vi inte reda på fel och brister så har vi svårt att lära och bli bättre.
Jimmy: Kan man inte försöka anpassa vården efter patienten, så att man till exempel kan träffa en specialist, göra en röntgen och träffa en sjukgymnast under samma besök. Istället för att få vänta tre månader mellan varje besök. Tror det skulle spara tid för alla i längden.
Jonas Andersson: Hej Jimmy,
när det är lämpligt så ska man göra det i större utsträckning. Ibland kan det finnas en poäng med att det är tid mellan besök hos olika specialister och yrkesgrupper. Sjukvården måste i högre grad anpassas utifrån patientens behov och inte utgå från sjukvårdsorganisationens organisation. Sjukvården måste bli både mer personcentrerad och serviceinriktad.
Tommy: Angeående väntetid på akuten. I går kväll så åkte jag med min fru till Sahlgrenska på grund av akuta magsärtor. Detta var en uppmaning från sjukvårdsrådgivningen. On fick först träffa en läkare klockan 11 idag. Är 15 timmar acceptabelt? Vad för ni aktivt just nu för att lösa detta?
Jonas Andersson: Hej Tommy,
nej det är inte acceptabelt, utan att veta något mer om din hustrus tillstånd. Jag tror för det första att vi behöver fler läkare vid våra akuter. Det är flaskhalsen i systemet. Vi behöver dessutom fler så kallade akutläkare som har sin ordinarie arbetsplats på akuterna och är samkörda i team med sjuksköterskor på akuterna. Vi behöver också förstärka med fler erfarna läkare på akuterna. Det är i mångt och mycket en resursfråga, men också en organisationsfråga. Tillsammans med övriga Allianspartier så la Folkpartiet för ett drygt år sedan ett förslag om ett 25-punktsprogram för att stärka akutsjukvården. Du hittar det på nätet om du vill veta mer.
Jimmy: Ok, men hur ska ni göra för att sjukvården ska bli mer personcentrerad och serviceinriktad?
Jonas Andersson: Det handlar bland annat om det som du lyfter fram med att kunna göra t ex provtagningar samtidigt som du träffar läkaren och inte vid ett annat tillfälle. Möjligheten till drop-in mottagningar vid röntgen, ökade möjligheter att kommunicera med vården via IT-lösningar. Personcentrerad vård handlar om att se till den enskilda individens förutsättningar och kapacitet och använda sig av den i vårdprocessen. Erfarenheter från ett stort forskningsprojekt som pågår i Västra Götaland visar att det både höjer kvaliteten för den enskilda patienten och sänker kostnaderna genom t ex färre vårddagar.
Marianne: Sjukvården knäar mest när det gäller ortopediska åkommor och de med dåliga höftleder får stå länge i köerna. Gör Skene Lasarett till regionens specialistsjukhus för all ortopedi. Rullande operationsschema med knä på måndag, höftleder på tisdag etc.. Idrottsskadade och vinterhalkare kan ju åka direkt till Skene akut. Patienter med planerade operationer kan bussas till Skene dagen innan operation.
Helen Eliasson: Det är intressanta tankar. Just nu pågår ett arbete om hur vi ska använda våra 18 sjukhus på ett bättre sätt för att korta köer och förbättra vården. Genom att spedificera mer riktade uppdrag mot några av våra sjukhus och beskriva närsjukvårdsuppdrag tillsammans med den vård som man behöver mer sällan så tror jag att vår befolkning kan tänka sig att ibland åka lite längre för att få en bra behandling.
Jonas Andersson: Hej Marianne,
det är en utmärkt idé att vissa sjukhus specialiserar sig på att göra en viss typ av operationer och göra större volymer av det. Vi jobbar delvis redan så i regionen, men kan göra det i större utsträckning. Om det ska vara just ortopedioperationer vid Skene lasarett får väl framtiden utvisa.
Bebben: Hej! Hur ser målen ut för akutfall med avseende på väntetid i regionen? Vad tycker ni själva, personligen, skulle vara okej väntetid om man kommer in akut?
Jonas Andersson: Vi har tre stycken måltal eller styrtal för akuterna.
90% ska bli bedömda inom 10 minuter från ankomst. Resultat ca 66%
90% ska få träffa en läkare inom en timme. Resultat ca 50%
90% ska vara färdiga med undersökning på akuten inom fyra timmar. Resultat ca 66%
Rimlig väntetid beror på hur sjuk man är. Vissa ska inte vänta alls, medan andra kan få vänta längre om de är mindre akut sjuka. Jag tycker att de måltal vi har är rimliga målsättningar, men nu behövs mer resurser för att uppfylla målen bättre.
Helen Eliasson: Vi har måltal för våra akutmottagningar om snabbt omhändertagande men också att det alltid ska finnas till exmepel dryck och annat om man behöver vara där lite längre tid så att man har det bra tills man får vård. Vissa sjukdomar måste man få behandling för direkt och de ska prioriteras först. Vissa patienter får vänta lite längre och som egentligen skulle få behandling på en vårdcentral och där måste vi bli bättre på att få informera patienten om att man ska vända sig till vårdcentralen.
Emil: Hej! Jag undrar över de här köerna som bara växer och växer. Från politikerhåll är högsta fokus på vallöften gentemot patienterna, de ska inte behöva vänta länge innan de får träffa läkare/sjuksköterska. Men ert arbetsmiljöansvar då? Som politiker i nämnder och styrelser har ni högsta ansvar för arbetsmiljön i verksamheterna, och det är uppenbart att era politiska löften inte går hand i hand med arbetsmiljön på arbetsplatserna. Vad har ni för planer för att lösa arbetsmiljöproblematiken i de verksamheter ni bestämmer över?
Helen Eliasson: Vi jobbar både kortsiktigt och långsiktigt för att alla våra 50000 medarbetare i regionen ska ha en bra arbetsmiljö. De som leder varje verksamhet har en dialog med oss där vi får information om vilka politiska beslut vi behöver fatta för att förbättra arbetsmiljön.
Jonas Andersson: Hej Emil, För det första vill jag säga att köerna inte alls bara växer och växer. Tillgängligheten har dramatiskt förbättrats de senaste fem åren, men det återstår fortfarande problem. Jag ser ingen konflikt mellan god arbetsmiljö och politiska löften om förbättringar för patienterna. Jag skulle vilja hävda att långa väntetider i sig är ett arbetsmiljöproblem. De tar tid att hantera och administrera och ger felaktigt en bild av en ineffektiv hälso- och sjukvård. Arbetsmiljöfrågorna i övrigt handlar i övrigt mycket om att ha rätt bemanning med rätt kompetens som ges rätt förutsättningar att göra ett bra jobb, och här brister vi för närvarande både vad gäller resurser och ibland kring kompetens.
Helen Eliasson: Tack för många intressanta frågor som beskriver både positiva och negativa erfarenheter av vården i Västra Götaland. Det är erfarenheter som vi inom politiken tar med oss och använder när vi ska utveckla sjukvården.
Vi har en sjukvård i Västra Götaland som har en hög kvalitet och vi ska fortsätta att utveckla den. Vi ska fortsätta att minska köerna och säkerställa att de som har behov utav vård får bästa möjliga omhändertagande.
Tack igen för alla frågor.
Jonas Andersson: Hej, tror jag hunnit svara på de flesta frågor, och tackar för mig.
/Jonas Andersson (FP)
























