Kia Andréasson (MP) är den senaste politikerna i raden att bombarderas med hatmejl från en arg allmänhet, på grund av att hon försvarar det västsvenska paketet och trängselskatten.

Hat och hot mot folkvalda är ett problem som uppmärksammas allt mer. På Brottsförebyggande rådet, Brå, kommer man i december med en stor kartläggning av hur hotbilden ser ut mot 14 000 av landets ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige, landsting och riksdagen.

Det är den största undersökningen sedan boken Politik på hemmaplan, av Michael Gilliam, David Karlsson och Anders Sundell, vid Göteborgs universitet, kom 2008.

Då hade 8,5 procent av 10 000 folkvalda blivit utsatta för hot det senaste året.

- Bland dem som beskrev sig som heltidspolitiker, var det mycket vanligare att man utsatts för hot och våld än fritidspolitiker. Bland fritidspolitiker var det sex procent, och bland heltidspolitiker var det 22 procent, vilket inte är så konstigt eftersom det är de som är synliga, säger doktoranden Anders Sundell.

Det var 0,2 procent av politikerna som utsatts för våld. Bland dem som upplevt hot var det folk som ropade åt dem på stan, och hot via brev, e-post och telefon.

När politikerna fick skriva vad de drabbats av i övrigt, kunde listan göras lång; "kanin dödad på tomten i bur, hjulmuttrar lossade på bilens framdäck, däck sönderskurna på bil, massor av varor, tidskrifter och likkistor har beställts i mitt namn".

- Det som är intressant är att det skiljer sig väldigt mycket mellan partierna. C-ledamöter var minst hotade, och MP näst minst. De som var överlägset mest utsatta var Sverigedemokraterna där 35 procent av kommunfullmäktigeledamöterna drabbats, säger Anders Sundell.

- Jag skulle tro att SD fortfarande är överrepresenterade bland de folkvalda representanter som blir hotade i brev, och som utsätts för fönsterkrossning och till och med brandattentat mot brevlådor. Vi polisanmäler allt, säger pressekreteraren Erik Myrin.

Men det tillhör undantagen. Bland övriga partier är mörkertalet stort i fråga om polisanmälningar på grund av hot.

- Men vill man veta hur det ser ut och för att kunna sätta in åtgärder är det viktigt att man polisanmäler, säger Sanna Wallin, utredare på Brå.