Det var den nionde september som GP höll en offentlig utfrågning av politiker och tjänstemän i Nordstan. Kia Andreasson var en av tre politiker som försvarade det västsvenska infrastrukturpaket där bland annat trängselskatten ingår.

Efter det fylls hennes mejlbox och mejlkorgen kopplad till hennes Facebooksida av mejl från arga göteborgare.

Meningslöst att bemöta

– Det är fruktansvärt nedsättande med dessa hatmejl. Att debatten inte kan föras på en bättre nivå, säger hon.

Hon har bemött sina kritiker.

– Det är oftast meningslöst. Om en person har fått svar fyra gånger och ändå inte respekterar mina argument så leder det inte någonstans.

Tonen i debatten drabbar inte bara henne, menar hon. De som tycker att Västlänken är en bra idé vågar inte uttala sig.

– Risken är att vi får en tyst kultur där man inte vågar uttala sig med risk för att bli personligt påhoppad, uthängd och hånad. Jag är ju en luttrad politiker och skräms inte, men alla måste ju kunna diskutera frågan utan att bli illa åtgången för sin åsikt.

Smutskastning urholkar respekten

Att frågan engagerar är en sak, men risken med en debatt som förs genom smutskastning är att man urholkar respekten för sina politiska motståndare, menar Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Den nya tekniken gör att det går fort. Det går att slänga iväg ett mejl när man är arg och man hinner inte lugna ned sig som förr då man skulle hämta penna, papper och frimärke.

Ett debattklimat där makthavare utsätts för personliga påhopp på gränsen till hot kan innebära att de mer känsliga personerna hoppar av. Bara de hårdhudade blir kvar och urvalet blir inte representativt för befolkningen.

– Det här är ingen individfråga. Hot ska alltid polisanmälas och man måste påpeka att trakasserier inte är okey. Inte bara knyta näven i fickan och gå vidare, säger Ulf Bjereld.

Ny användarkultur

Han tror också att det kan finnas en känsla av anonymitet även om man skriver under ett mejl med sitt namn.

Att det som sker via nätet upplevs annorlunda än det som sker i ett offentligt rum.

– Med ny teknik måste vi också lära oss en ny användarkultur med nya spelregler om vad som är ett gott uppförande, säger Ulf Bjereld och fortsätter:

– Det finns inga studier som visar att kvinnliga makthavare är mer utsatta än sina manliga kollegor. Däremot vet man att det används mer könsord och sexuellt nedlåtande epitet mot kvinnorna.

Tappar inte kraften

Kia Andreasson jämför tonläget med när hon satt i justitieutskottet och arbetade med att skärpa vapenlagarna.

– Då var det jägare och medlemmar i skytteföreningar som hörde av sig med samma argumentation. Att jag är en idiot, en dålig politiker utan existensberättigande.

Hur påverkar detta dig?

– Jag tappar inte kraften. Men det är klart att det påverkar humöret. Samtidigt stärks viljan att nå ut till dem som är intresserad av sakfrågorna.

Varför just trängselskatten river upp sådana känslostormar hos göteborgarna kan Ulf Bjereld bara spekulera i.

– Bilen symboliserar frihet. Den gör att du kan röra dig fritt och trängselskatten kan uppfattas som en inskränkning av den friheten och samtidigt ett ingrepp på den personliga integriteten, säger han.

Samma hatkampanjer

Carin Malmberg, pressekreterare hos de socialdemokratiska kommunalråden i Göteborg vill inte kommentera hatkampanjen men känner igen situationen som Kia Andreasson beskriver.

– Nu är det trängselskatten men det är samma hatkampanjer om vi exempelvis diskuterar invandrare och integrationsfrågor.