Stadsarkitekten Björn Siesjö säger till mig när jag träffar honom på stan att han tycker att det är bra med initiativ som Region city. Han ser det som ett av flera inspel till hur staden kan utvecklas, men är försiktig med hur han kommenterar det. Utom på en enda punkt:

Han har svårt att tänka sig ett nytt stort köpcentra under tak. Det finns redan tillräckligt mycket av den varan. Och det har han kanske rätt i.

I en stad där förtätning är nyckelordet är det en märklig känsla att ta en titt på flygbilden på förra uppslaget. Den avslöjar de gigantiska öde områdena i direkt anslutning till stadens lilla citykärna.

Hur kan det få se ut så år efter år? Varför har inte politiker och byggare långt tidigare lyckats ta sig samman om planer för området som nu måste klassas som en av Nordens allra mest intressanta utvecklingsytor?

Vilken fastighetsinvesterare som helst får torka rinnande snålvatten när hon eller han ser potentialen och funderar över hur höga hyresnivåerna kan tänkas bli. På ett kontor som förr eller senare får höghastighetståg till Köpenhamn, Oslo och Stockholm utanför dörren.

Det finns förklaringar i form av långbänkar som brohöjder, västlänkar och finansieringsformer, som lokala intressen inte styr över på egen hand.

Men allt hänger ihop. Ny infrastruktur måste kopplas till tankar om ny stad. Annars kommer denna del av Göteborg att se ännu mer märklig ut än det gör nu. Under mycket lång tid framöver.

På så sätt gör statliga fastighetsbolaget Jernhusen en insats för att sätta press på planeringen. Men även de är sent ute.

De kraftigt ökade resandeströmmar som väntas gå över Göteborg innebär att utbyggnaden av Centralstationen borde ha varit klar redan i förrgår.

I målen för regionens utveckling finns en fördubbling av kollektivtrafikresandet fram till 2025. Men det är förstås en målsättning som är ifrågasatt. Kanske får vi istället en ständigt uppgrävd stad som tappar tempo och reslust.

Nu försöker Jernhusen öka trycket genom att presentera idéskisser på hur hela området skulle kunna se ut.

De till och med pekar ut innehåll i byggnaderna. Att säga att det skall ligga studentlägenheter med vimlande ungdomar mitt i centrala Göteborg är förstås ett smått populistiskt knep för att vinna sympati. Utan att ett enda löfte har avgetts.

Men jämfört med den luftiga visionen för Centrala älvstaden är skisser med riktiga hus enklare att förhålla sig till. Det går att tänka sig hur det faktiskt kan tänkas bli.

När kan det vara klart? Jernhusens dröm är att sätta spaden i jorden 2015, med startpunkt när det gula tegelhuset vid taxiinfarten nära GP-huset rivs för att ge plats åt Bangårdsviadukten.

Sedan är det ett projekt på minst 15 år i de första etapperna, Och kanske 50 år, innan området är fullbyggt hela vägen ned mot Skansen Lejonet.

Det är mycket som styr, framförallt hur stor efterfrågan det kommer att vara på kommersiella centrala fastigheter i Göteborg. Och hur hög pulsen blir i området.