I går beslutade styrgruppen för Västlänken enhälligt att rekommendera Banverket att bygga Västlänken via Haga och Korsvägen.
- Vi får två stationer i stället för en och tågresenärerna kan nå betydligt större del av stan utan byten, säger Lars Berggrund på Banverket, ordförande i styrgruppen.
- Det finns väldigt många arbetsplatser och skolor i Vasastan och Linnéstaden som enkelt nås via en station under Haga.

Alternativet som förkastades var en kortare tunnel med station enbart under Korsvägen; drygt en miljard billigare men med sämre samhällsekonomisk lönsamhet.

Byggandet av tunneln i öppet schakt fördröjer utvecklingen på Södra älvstranden men det bekom inte heller styrgruppen.

I september fattar Banverkets generaldirektör det formella beslutet att dra Västlänken via Haga och Korsvägen. Men det är bara slutet av början på en lång process. Regeringen bestämmer nästa år hur mycket som skall satsas på nya järnvägar åren 2010-2019, sen skall Banverket, riksdagen och regeringen enas om att Västlänken åtminstone delvis ryms inom den ekonomiska ramen och besluta när bygget kan genomföras.

Samtidigt skall finansieringen i övrigt lösas, eventuellt med hjälp av en statlig förhandlingsman.
- Vi har inte diskuterat finansieringen i styrgruppen men det verkar finnas en insikt om att lokala och regionala intressen måste bidra ekonomiskt, säger Berggrund. Ingen vill erkänna det öppet, då riskerar man kanske att få betala en större del, men alla inser att det är nödvändigt.

Dessutom måste regeringen ge tillåtlighet, en järnvägsplan skall upprättas och eventuella överklagande tillbakavisas. Sen kan bygget starta.

Det tog nio år från den första överenskommelsen om en tågtunnel under Malmö till första spadtaget, bygget tar sex år. Med samma fart blir det byggstart först 2016 och invigning 2022 i Göteborg. Men formaliteterna kan stökas undan på fem-sex år i Göteborg, å andra sidan är Göteborg under ytan mer lik Hallandsåsens innanmäte än kalkstenen under Malmö.