Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Göteborgs-Posten klandras av Pressens Opinionsnämnd

Uttalande av Pressens Opinionsnämnd dnr. 72/2017, exp. nr. 16/2018
Pressens Opinionsnämnd klandrar Göteborgs-Posten på grund av bristande fakta-kontroll och ordval när Solveig Hallin pekas ut som misstänkt för misshandel. Dessutom har politikern inte fått bemöta uppgifterna i artikeln.

Göteborgs-Posten på grund av bristande fakta-kontroll och ordval när Solveig Hallin pekas ut som misstänkt för misshandel. Dessutom har politikern inte fått bemöta uppgifterna i artikeln.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Den 12 december 2016 publicerades en artikel på gp.se med rubriken Toppolitiker misstänks för misshandel tar time-out. Av ingressen framgick att Solveig Hallin, en av Mölndals ledande politiker, tagit timeout eftersom hon var föremål för en polisutredning, misstänkt för misshandel. Bakgrunden var en trafikincident den 10 september 2016 som lett till polisanmälningar och motanmälningar från de inblandade.

Den lokala styrelsen för socialdemokraterna hade i ett enigt beslut rekommenderat Solveig Hallin att ta en timeout, något som hon accepterat av respekt för partiet.

Den 13 december 2016 publicerade Göteborgs-Posten samma artikel, nu med rubriken Mölndalspolitiker tvingas ta timeout.

Göteborgs-Posten hade sökt henne för kommentar.

Anmälaren: Uppgifterna är felaktiga

GP:s publicering anmäldes av Solveig Hallin, som framförde att tidningen kopierat Mölndals-Postens felaktigheter utan att kontrollera sanningshalten. Rubriken på nätet var falsk, hon hade aldrig varit misstänkt för misshandel. Samma sak med ingressen. Följande meningar var helt felaktiga: ”Solveig Hallin, en av Mölndals ledande politiker, tar timeout på obestämd tid. Orsak – hon är föremål för polisutredning, misstänkt för misshandel.”. Hon hade varken varit föremål för en polisutredning eller varit misstänkt. Orsaken till timeouten var Mölndals-Postens drev mot henne.

Tidningen: Betyder inte att hon var skyldig

Tidningen svarade genom Christofer Ahlqvist, t f chefredaktör och ansvarig utgivare att det både av rubrik och ingress framgick att detta var ett pågående ärende som inte var avgjort. Att det fanns en polisanmälan mot Hallin var per definition en beskrivning av ett misstänkt brott. Det betydde emellertid inte att hon var skyldig till brott, vilket GP heller inte skrivit.

Att hon namngivits berodde på att hon var en av Mölndals ledande politiker, vilket gav saken ett allmänintresse.

PO: Tidningens ansvar kontrollera uppgifterna

PO har ringt förundersökningsledaren i Göteborg. I motanmälan pekas inte Solveig Hallin ut som misstänkt för brott. Hon har heller aldrig betraktats som misstänkt av polisen eller delgivits misstanke. Förundersökningsledaren sammanfattade: ”Hon var aldrig misstänkt över huvud taget.”

Att rapporteringen är byggd på vad Mölndals-Posten publicerat framgår av artikeln. Anmälaren framför att tidningen borde ha kontrollerat uppgifterna själv. Det är en rimlig hållning – varje utgivare är ansvarig för sina egna publiceringar och kan inte skylla på andra medier.

Olika tolkningar

Den pressetiskt centrala frågan i detta ärende är användningen av ordet ”misstanke”. Ordet är både ett allmänt uttryck för att man tror att något förhåller sig på ett visst sätt, samtidigt som det är ett juridiskt begrepp som används i samband med polisutredningar.

Skillnaden mellan de två tolkningarna är betydande. Den allmänna betydelsen innebär att någon tror något. Det behöver inte finnas någon form av underlag för denna form av misstanke. Den juridiska innebär att polisen inte bara fått en anmälan, utan inlett en för-undersökning och funnit visst stöd misstanken. Bevisningen kan vara olika stark. Vid till exempel häktningar uttrycks nivån som ”skäligen” misstänkt, eller den starkare graden ”på sannolika skäl” misstänkt.

Det är inte ovanligt att tidningar använder ordet misstanke, som om personen faktiskt delgivits misstanke om brott, när det i själva verket handlar om den all¬männa betydelsen. I vissa fall kan skadan för den berörde av en felaktig använd¬ning av ordet mildras av att det i direkt anslutning förtydligas att det inte rör sig om en formell misstanke.

I det här fallet förekommer inget sådant förtydligande. Rubriken Toppolitiker misstänkt för misshandel kan möjligen tolkas på båda de ovan beskrivna sätten, men ingressen för tanken i en bestämd riktning:

[Solveig Hallin]”är föremål för en polisutredning, misstänkt för misshandel.”

Detta är en formulering som knyter ordet ”misstänkt” till polisåtgärder, att det skulle pågå en polisutredning och att hon delgivits misstanke om brott. Av vad som framkommit i ärendet har Solveig Hallin har aldrig varit misstänkt för misshandel.

Borde fått komma till tals

Tidningen påstår inte att anmälaren gjort sig skyldig till brott, men att pekas ut som misstänkt för misshandel är nedsättande och medför skada. Det gäller inte minst för en politiker vars verksamhet är beroende av allmänhetens förtroende. Av det skälet borde hon ha beretts en verklig möjlighet till samtidigt bemötande.

Sammanfattningsvis ökar kraven på korrekt rapportering när tidningen väljer att publicera namnet på en person. I det här fallet har Solveig Hallin tillfogats en oförsvarlig publicitetsskada genom tidningens reservationslösa påståenden i rubrik och ingress att hon var misstänkt för misshandel. Till det kommer avsaknaden av samtidigt bemötande. För dessa brister i rapporteringen bör tidningen klandras.

Ärendet överlämnas till Pressens Opinionsnämnd, PON.

Därför fäller PON artikeln

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av Pressens Opinionsnämnds beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på PO:s/PON:s hemsida www.po.se.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.