Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/6

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Vi kompromissar inte om Västlänken"

Claes Westberg är den motvillige partiledaren som lockades in i politiken av ett Västlänksmotstånd. Han ingår gärna i ett samarbete efter valet – men det har ett pris.
– Vi har ju vår käpphäst, Västlänken. Den kompromissar vi inte om.

Claes Westberg har andan i halsen när han kommer till Schillerska. Säger att det är som att kastas tillbaka i tiden. Att komma försent var inte ett alternativ när han gick här. Då sprang man hellre.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Han har inte varit här sedan 1962, då skolan hette Vasa läroverk och han var 16 år.

– Här hade vi morgonbön. Och så var vi här om det var något särskilt som rektorn skulle skälla ut oss för, säger han när han tagit plats i en bänk i aulan.

Claes Westberg växte upp i Brämaregården på Hisingen. När han gick i sjätte klass uppmanade läraren honom att söka till läroverket. Han visste knappt vad det var, hade aldrig varit på Vasagatan.

– Jag visste ingenting om klass. Alla där jag kom ifrån var arbetarklass, men när jag kom hit märkte jag att det fanns någonting annat. De hörde på mig att jag kom från Hisingen.

Västlänken väckte engagemanget

Parallellt med jobb på stadsbyggnadskontoret läste han först till ingenjör och sedan till ekonom. Och efter några år på Volvo bussar i olika delar av världen blev han Göteborgs förste trafikdirektör, ett jobb han hade under i stort sett hela 1990-talet.

Och politiken?

– Vi var ett gäng gubbar som skrev ett par kritiska debattartiklar om Västlänken 2010. Efter det fick jag kontakt med gubbarna i Vägvalet, som tyckte att jag inte bara skulle klaga utan göra någonting också. Och det var ju rätt. Före det hade jag aldrig varit politiskt engagerad.

I förra valet toppade han listan till regionfullmäktige. Men Vägvalet kom inte in och Claes Westbergs engagemang var måttligt, fram till dess partiets grundare Theo Papaioannou lämnade ordförandeposten och Westberg övertalades att ta över.

Vad lockade med att bli ordförande?

– Egentligen ingenting alls. Jag är inte dum, jag vet vilket jobb det är. Vi har ju inga anställda. Nu när vi håller på med budgeten har jag varit helt bortkopplad från världen. Men det är kul också. Vi får ett fantastiskt gensvar.

Vad blir det för skillnad med dig som ansikte utåt?

– Politiken ändras inte. Vi ligger någonstans mitt emellan alliansen och de rödgröna. Vi är sakorienterade, medborgarorienterade, social-liberala. Vi vill ha ett generöst samhälle, bra välfärd, men precis som liberalerna värnar vi valfrihet.

LÄS FLER INTERVJUER MED GÖTEBORGS TOPPKANDIDATER:

Demokraterna: Wannholt öppnar för kompromisser om Västlänken

Centern: Bönfors hoppas att gör det själv-attityden ska nå hela vägen

Liberalerna: Skolfrågan fortfarande viktigast för Helene Odenjung

FI: Stina Svensson efterlyser en humanitär upprustning

KD: Företagsvännen Lega ser problem med KD:s varumärke

V: Välfärdsnörden Bernmar vill förändra systemet i grunden

"Staten kör aldrig över kommunen"

Vad som blir partiets huvudfråga i den kommande valrörelsen är självklart: Västlänken. Trots att mark- och miljööverdomstolen under måndagen beviljade byggstart för tågtunneln har Claes Westberg fortfarande inte gett upp tanken på att den kan stoppas.

– Den gör väldigt lite nytta och kostar mycket pengar, som kan användas till annat. Sedan tillkommer allt det här med miljön, som vi inte såg från början. Och trafikproblem. Det är enorma ingrepp i stadens liv.

Västlänken är en del av det västsvenska paketet. Förutom Göteborgs kommun står staten, Västra Götalands regionen, GR och Region Halland bakom avtalet. Frågan är hur Vägvalet tänkt stoppa bygget på egen hand.

– Röstsedeln avgör. Man kan inte bygga mot en kommuns vilja. Hur skulle det se ut? Det går inte att bygga utan Göteborgs medverkan. Det tror jag inte på. Staten kör aldrig över en kommun.

Hur menar du konkret: att ni ska få egen majoritet tillsammans med Demokraterna och Sverigedemokraterna? Och sedan?

– Det parlamentariska läget är så komplicerat att jag inte kan tänka det. Vi kommer aldrig göra en deal med Sverigedemokraterna. I så fall får vi och Demokraterna lägga en budget som Sverigedemokraterna går med på. Det är teoretiskt möjligt, men det är inte säkert att det blir så.

Svårt parlamentariskt läge

Han konstaterar att alliansen tillsammans med Vägvalet och Demokraterna skulle få egen majoritet om valresultatet blir i linje med den lokala Sifomätning GP nyligen lät göra. Men vill alliansen verkligen ha makten? Det är han inte lika säker på. Framförallt inte om Vägvalets villkor är att Västlänken stoppas.

– Det kommer alliansen inte gå med på. Och inte Socialdemokraterna heller. Så ingen kommer att kunna göra en deal med oss. Vad gör vi då? Vi har skissat på alla alternativ, men det är inte så enkelt.

Det låter som att du landar i att det är svårt att stoppa Västlänken?

– Inte om vi får majoritet.

De partier som står bakom det västsvenska paketet och Västlänken brukar peka på att ett brutet avtal skulle kosta staden mycket i fråga om trovärdighet. Något som i sin tur skulle sätta Göteborg i ett dåligt förhandlingsläge och i praktiken strypa nödvändiga infrastruktursatsningar under lång tid framöver. Claes Westberg menar att den oron är överdriven.

– Infrastrukturen är ett statligt ansvar, staten behöver också infrastruktur. Och vad har vi för regering i Stockholm efter valet? Det vet vi inte. Man kan inte säga att allting ligger fast.

Vill stärka medborgarinflytandet

Vid sidan av Västlänken driver Vägvalet också frågan att Göteborg ska bli bäst i landet på närdemokrati. Samtidigt har partiet ställt sig bakom den centraliseringen av skola, förskola och bibliotek som nu genomförs.

– Stadsdelsnämnderna skapades för att man skulle bredda demokratin – men de utses av fullmäktige, de representerar inte området. Om de gjort det hade det varit en sak.

Så hur vill ni stärka närdemokratin?

– Det finns ju möjlighet att lägga medborgarförslag redan i dag. Men vi är kritiska till hur man behandlar dem i dag. De tas inte seriöst och det har vi lyft i fullmäktige. Vi vill också att elever ska kunna lägga förslag.

Vägvalet tycker också att Göteborg ska fortsätta vara en "stor småstad". Är ni emot att staden växer ?

– Nej, nej. Vi ställer upp på den gröna täta storstaden. Förtätningen är viktig, men vi ser hellre att man bygger igen det som särar staden. Vi har inget emot att vi växer. Här finns hur mycket plats som helst.

Svårt att stå utanför

Ni har också sagt att stadens bilfientliga attityd hämmar utvecklingen. Vad innebär det?

– Man är så fokuserad på pendling. Men det behövs bilar också för att det ska fungera: hantverkare, varutransporter, cityhandeln. Och det här man säger nu att folk som köper dyra bostadsrätter inte vill ha en parkering: good luck, säger jag.

Hittills har Vägvalet spelat en fri roll i Göteborgspolitiken. Claes Westberg säger att partiet betalar ett högt pris för friheten – utan plats i nämnderna kommer partiet in senare i alla frågor – och att han inte skulle ha någonting emot ett samarbete.

Med vem?

– Vi kan nog samarbeta både med de rödgröna och alliansen. Det har vi inga problem med. Men vi har ju vår käpphäst, Västlänken. Den kompromissar vi inte om – varför ska man rösta på oss i så fall?

LÄS MER: Här hittar du intervjuerna med övriga lokala partiers toppkandidater.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.