Var sjätte journalist hotad

ANNONS
|

– Det som hänt är ett exempel på att man över huvudtaget inte respekterar journalistens roll. Den som uttrycker ett sådant här hot har bara ett mål och det är att tysta journalistiken, säger Svenska journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.

2009 gjorde Säkerhetspolisen den största undersökningen om omfattningen av våld och hot mot journalister. Femton procent uppgav att de under de senaste två åren utsatts för hot, trakasserier eller fysiskt våld i sitt arbete.

Bland kriminaljournalister är hot betydligt vanligare, mest rör det sig om enskilda aggressiva personer som inte sällan uppfattas som psykiskt instabila eller desperata. En dryg tiondel av de rapporterade incidenterna har utförts av personer i organiserad brottslighet eller av nazister. Andra utredningar kommer till samma slutsats.

ANNONS

Hot mot journalister förekommer även på Göteborgs-Posten, men det omskrivs sällan. Ett skäl är att uppmärksamhet kring vissa typer av hot kan spä på en redan svår situation, menar Göteborgs-Postens chefredaktör Jonathan Falck.

– Det måste avgöras från fall till fall. Vi ser till hotets karaktär och art, var det har utspelats någonstans, nyhetsvärde och allmänintresse. Men vi måste också väga in medarbetarnas egen situation och säkerhet. Här pågick det under lång tid och i offentliga miljöer ute hos allmänheten.

Två av de tre kvinnor som greps i torsdags satt i går kväll fortfarande anhållna, misstänkta för olaga hot och ofredande. Enligt åklagaren Göran Hansson kommer kvinnorna, som nekar till brott, också att delges misstanke om försök till stöld, då de enligt anmälan försökt stjäla journalistens anteckningar för att få honom att inte kunna skriva till nästa dag.

Att det är en journalist, spelar det någon roll i sammanhanget?

– Nej, inte för rubriceringen. Vi har tittat på andra brottsrubriceringar men inte funnit någon, säger Göran Hansson.

Journalisternas fackförbund har länge varit pådrivande för att hot och våld mot journalister ska jämställas med brott riktade mot den allmänna åsiktsbildningen och utövandet av grundlagsfästa rättigheter.

Förre Justitiekanslern Göran Lambertz var för ett par år sedan inne på samma linje och öppnade för att hot och trakasserier mot journalister, med syfte att stoppa publicering skulle kunna falla under det hittills aldrig prövade brottet, brott mot medborgerlig frihet.

ANNONS

Det är ett brott med högre straffvärde än olaga hot.

– Det är ett angrepp på en viktig samhällsfunktion och en viktig demokratisk funktion och det har lagstiftaren också tagit ställning i och med skrivningarna i den lagen, säger Göran Lambertz, i dag justitieråd i högsta domstolen.

På fredagen följde nyhetsredaktionens chef Cecilia Frisk och flera kollegor med Per Sydviktill rättegången som ett stöd för att han skulle kunna fullfölja sin rapportering utan nya trakasserier och hot. GP kommer återvända till rapporteringen av rättegången i ett senare skede.

21-24 mars 2008. Bevakning av mord, Komettorget i Bergsjön.

En frilansfotograf misshandlas, två medarbetare på Västnytt hotas och en fotograf från TV4 dödshotas.

14 september 2008.

En artist attackerar en Expressen-fotograf. Han sliter våldsamt ut henne ur en bil och tar hennes bildmaterial.

”Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år.”(Brottsbalken 18 kap. 5§)

ANNONS