Under de senaste åren har de större motionsloppen spräckt sina deltagarrekord. Till exempel fick anmälan för nästa års Vasaloppet stängas redan efter tio minuter, då var de 15800 platserna slut. Men vilka är det som svettar sig genom mil efter mil?
Vasaloppet och även Göteborgsvarvet samlar in statistik över motionärerna. I siffrorna syns ett mönster, deltagarna har i regel hög utbildning. Av alla skidåkare under Vasaloppsveckan hade 65 procent läst minst tre år på högskola eller universitet, för Göteborgsvarvet var motsvarande siffra 63 procent.
Idrottar mer
Samma sak gäller ekonomin. I medel var årsinkomsten för en Vasaloppsdeltagare cirka 380000 kronor, av löparna tjänade 40 procent mer än 400000 kronor.
–Vi ser att man tjänar bra, att man är väldigt medveten om den egna hälsan och det är vanligt att löpningen finns med i cv:t för att visa att man håller i gång och tränar, berättar varvsgeneralen Bo Edsberger.
Även LO pekar på sambanden mellan träning och klass. Under Almedalsveckan presenterade de en ny rapport som bland annat visar att tjänstemän idrottar mer utomhus än arbetare.
–Har man bättre inkomst och utbildning motionerar man mer, det märks främst i västvärlden. Man har en bättre hälsa vilket samspelar med förekomsten av diabetes, övervikt med mera, säger Örjan Ekblom, högskolelektor vid enheten fysisk aktivitet och hälsa på Gymnastik- och Idrottshögskolan.
Skillnaderna kan också skönjas i folkhälsostatistiken. Personer med kort utbildning och lägre inkomst har i högre grad en stillasittande fritid. Så trots träningstrenden ligger vår dagliga fysiska aktivitet stilla.
–Paradoxen är att loppen inte attraherar de som behöver dem. Mycket handlar om hur vi ska nå de som är fysiskt inaktiva och där finns ett kunskap- och utvecklingsbehov, säger Örjan Ekblom.
"Sprida hälsa"
I liknande banor resonerar Mats Olsson, forskare på analysföretaget Kairos Future, som arbetar med studien Morgondagens motionsvanor.
–Det är samma människor som deltar i loppen, de redan troende, men det sprids inte till den stora massan. Och frågan är vad som händer i ett samhälle där en del lägger tid och pengar på att skapa hälsa och andra inte gör något?
I stadsdelen Gårdsten i Göteborg har organisationen bakom Göteborgsvarvet ett projekt med vuxenträning sedan ett och halvt år tillbaka.
–Det är en vit fläck på kartan som inte finns representerad bland våra deltagare. Vi vill få fler att springa, men framförallt är det ett sätt att sprida hälsa, säger Bo Edsberger.
FAKTA: Vad jobbar halvmaralöparna med?
Det vanligaste yrket som uppgavs i webbintervjuer bland deltagarna i årets Göteborgsvarv var projektledare, 21 procent.
Sju procent, omkring 4000 personer hade höga chefspositioner.
Mellanchefer var 15 procent och drygt en femtedel arbetade inom kontor och administration.
20 procent svarade att man var arbetare eller fanns inom servicesektorn.
En liten andel, en procent var arbetslösa.
Källa: Göteborgsvarvet (TT)
