Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/5

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Vårdbiträden gör comeback på Sahlgrenska

    I början av nittiotalet försvann vårdbiträdena från Sahlgrenska universitetssjukhuset. Men nu ska de vara med och lösa personalkrisen inom vården. – Det finns så mycket bra människor som skulle vara perfekta i vården, men som inte får chansen, säger Maria Taranger, verksamhetschef på Östra sjukhuset.

    I samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet fasades vårdbiträdena ut från Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU). Deras uppgifter togs över av undersköterskor och sjuksköterskor. 
    Men nu gör personalbristen att allt fler sjukhus runtom i landet, däribland SU, återinför yrkesrollen.
     
    – Vi behöver avlasta läkare, sjuksköterskor och även undersköterskor. Det handlar inte om att ersätta någon, utan om att komplettera med andra kompetenser och avlasta så att den medicinska kompetensen används på rätt sätt, säger Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på SU. 

    Totalt ska omkring 35 personer anställas under ett försöksprojekt som pågår året ut. Anställningarna är tidsbegränsade, men om utvärderingen av projektet blir positiv är tanken att de ska erbjudas en tillsvidareanställning. De nyanställda får gå en 10 veckor lång utbildning i sjukhusets regi. En dag i veckan studerar de, resten av tiden går de bredvid en undersköterska.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Hoppas sänka tröskeln för att söka jobb

    På Östra sjukhusets strokeavdelning har fem vårdsbiträden rekryterats sedan i mars. Madelene Svahn är en av dem. 

    – Vi beställer mat och fyller på i skåpen så att undersköterskorna får mer tid för patienterna. Men vi hjälper till med patienterna också, säger hon.
     
    Maria Taranger är verksamhetschef på medicin-, geriatrik och akutmottagningen på Östra sjukhuset. Hon hoppas också att arbetet som vårdbiträde ska sänka tröskeln för att söka sig till vårdyrken.
     
    – Det finns så mycket bra människor som skulle vara perfekta i vården, men som inte får den chansen. Jag tycker att det är sorgligt när vi samtidigt har det tufft att hinna med allt vi ska göra och ibland har svårt att hitta folk. Då tycker jag det är bedrövligt att vi inte kan ordna en väg in, säger hon.

    Kritik från facken

    Madelene Svahn som är färdig med sin utbildning och nu jobbar som vårdbiträde håller med om att yrket kan bli en språngbräda in i vården. 

    – Jag har velat läsa till undersköterska jättelänge. Det har bara inte blivit av. Nu vet jag ännu mer att jag vill göra det efter att ha fått testa detta, säger hon.
     
    Samtidigt finns kritik från fackligt håll att vårdbiträden riskerar att sänka patientsäkerheten eftersom kompetensen inom vården sänks. Något som Maria Taranger inte är orolig över. Däremot säger hon att det har varit utmanande att veta hur de ska strukturera arbetet.
     
    – Vi har varit väldigt strikta. En åtgärd kanske är basal, som att byta blöja på någon. Men i samband med basala uppgifter kollar man även andra saker, som ett sår eller hur någon mår och det är sådant vi måste fundera över nu. Hur man ska ha koll på det som sjuksköterska eller undersköterska utan att man gör det själv, säger hon. 

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.