Ungdomar hotar barn i Majorna

I över ett år har ett ungdomsgäng orsakat problem för föräldrar och barn i Majorna, bland annat genom hot, trakasserier, stöld och misshandel. Men att de är under femton år och boende i andra stadsdelar gör att myndigheterna i Majorna står handfallna.

ANNONS
|

En liten kärna ungdomar har sedan hösten 2015 spridit oro i Majorna och Linné. Ungdomarna, som alla bor i andra delar av Göteborg och är under femton år, har bland annat anmälts för misshandel, olaga hot, stöld och trakasserier.

– Det handlar mest om hot, främst mot andra ungdomar men även andra vuxna. Det finns också ett och annat anmält misshandelsfall, berättar Hans Gren, kommunpolis i området.

Hoten mot jämnåriga har skett både på gatan och i sociala medier och det har gjorts polisanmälningar mot flera personer i gängets kärna under ett års tid. I en orosanmälan till socialstyrelsen beskriver en förälder dem som ”helt orädda” och ”hotfulla” då de konfronterats av vuxna som ingripit – något som även polisen vittnar om.

ANNONS

– Ja, vi har haft en del kontroverser med ungdomar som varit lite påstridiga. En del av dem har en attityd till polisen som är störande för oss, säger Hans Gren.

Polisen maktlösa

Men polisen har begränsade möjligheter att göra något åt personer under 15 år som begår brott. Istället är det socialtjänsten som har ärendet på sitt bord. Men även där finns ett problem, då ungdomarna är boende i olika delar av Göteborg.

– Både skolan och vi på polisen underrättar socialtjänsten så fort vi vet något. Då är det upp till dem. Brotten begås i Majorna och Linné, men eftersom ungdomarna är under femton och hör till andra stadsdelar, är det klart att det blir en utmaning. Det är en svår grej att komma tillrätta med, men vi är väl medvetna om problemet, säger kommunpolis Hans Gren.

I dag sker en samverkan mellan de olika verksamheterna inom SSPF, skola-socialtjänst-polis-fritid, ett stöd för familjer med ungdomar mellan 12-18 år. Målet med SSPF är att fånga upp barn och unga i riskzon för kriminalitet och erbjuda insatser. Alla stadsdelar har många olika typer av insatser att erbjuda. Anna Othberg är koordinator för SSPF i Majorna Linné. Hon har haft kontakt med både oroliga föräldrar, polis och rektorer och har förmedlat den oro som inkommit till den förvaltning som respektive ungdom tillhör.

ANNONS

– Jag kan förstå föräldrarnas frustration och oro. Socialtjänstens sekretessregler innebär att de inte kan få veta vad som görs. Men generellt gäller att socialtjänsten i första hand ska försöka lösa problemen runt så här unga individer på frivillig väg och i samarbete med vårdnadshavarna. Det är en omfattande process innan någon form av tvångslagstiftning kan användas.

Storfrustration hos föräldrarna

De frivilliga insatser som ska prövas handlar bland annat om hemmaplanslösningar, insatser via Mini-Maria som hanterar drog- och alkoholproblem hos unga, familjesamtal eller MST, Multisystemisk terapi, för att stötta ungdomen och föräldrarna i hemmet.

Om dessa frivilliga insatser misslyckas då? I detta fallet har det fått pågå i över ett år?

– Jag kan inte svara på vad som hänt i detta fallet. Det jag kan säga är att socialtjänsten regelbundet utvärderar sina insatser. LVU, alltså lagen om vård av unga, ger mandat att omhänderta en ung människa. Sådana ärenden prövas av förvaltningsrätten och med ett gediget material som underlag för att det ska bli rättssäkert.

Även Hans Gren, kommunpolis i Majorna, kan förstå frustrationen hos föräldrarna, som enligt en orosanmälan ”håller på att bilda ett nätverk” för att ta saken i egna händer.

ANNONS

– Det får naturligtvis inte hända. Jag kan förstå att det finns en tanke hos de som blir drabbade, så är det ofta, men detta måste överlämnas till oss och andra myndigheter som är ansvariga. Det allmänheten kan bidra med är att tipsa oss, så vi kan vara på plats så gott vi kan, och att faktiskt följa sina barn till skolan eller till och från aktiviteter som det ser ut nu.

Fakta: Detta är LVU

  1. Lagen om vård av unga är den lag som ger socialnämnden mandat att omhänderta barn och ungdomar som av någon anledning far illa där de bor och vistas, eller som visar upp ett allvarligt destruktivt beteende.
  2. Placeringen av barn och ungdomar sker på familjehem alternativt behandlingshem, beroende på vilka behov som finns.
  3. Det är förvaltningsrätten som beslutar om ett omhändertagande och placering på behandlingshem eller familjehem enligt LVU kommer ifråga.
  4. Beslutet grundas på den ansökan som skickas in från socialnämnden i den kommun som personen är skriven.
  5. I största möjliga mån ska socialnämnden samarbeta med föräldrarna för att komma fram till lösningar och behandlingsformer som alla kan leva med och förstå.
  6. Ofta ses LVU som det sista alternativet av en rad möjligheter till stöd och hjälp. Socialnämnden har också ansvaret för att hitta ett behandlingshem som passar för den specifika situationen
ANNONS