Unga söker inte till yrkesprogrammen

– Jag vill bli arkitekt, för det är där jag känner att jag kan bidra till världen, säger Axel Mellström.

Alice Eistam vill bli kriminalpolis, efter att ha inspirerats av olika tv-serier. Det är viktigt för henne att ha ett jobb med varierande arbetsuppgifter. Smilla Seeger har inget specifikt drömyrke hon siktar mot än, men hon vill jobba med något kreativt som design eller reklam. Även hon vill ha ett jobb med varierande arbetsuppgifter och inte sitta på ett kontor.

De tre är femton år och går i nian på Nya Påvelundsskolan och skall nu välja gymnasieprogram och skola. Ett val de tänkt på en hel del.

– Jag vill välja något jag är intresserad av och tycker är roligt, det är också viktigt att skolan ligger så jag kan åka kommunalt, säger Smilla Seeger.

Den tredje februari är sista dagen att välja gymnasieskola och program i Göteborgsregionen. I Göteborgsregionen finns det 21 program att välja på. Eleverna kan till exempel läsa samhällsprogrammet, hotell- och turism, vård och omsorg, ekonomi, och naturvetenskapsprogrammet.

För Axel har valet inte varit så svårt och han har långtgående planer, han blickar redan förbi gymnasiet. Han tänker börja med att läsa International Baccalaureate på Hvitfeldtska gymnasiet.

– Det ger mig möjligheten att plugga arkitektur utomlands och att jobba utomlands, säger han.

För alla tre är det viktigt att gå ett program som ger dem högskolebehörighet, därför väljer de inte ett yrkesprogram.

– Jag vill läsa på polishögskolan, därför vill jag gå ett program som är högskoleförberedande, säger Alice.

Axel säger att han satsar på ett stort jobb och det lär man sig inte på tre år.

– Vi har inte fått så mycket information om yrkesprogrammen, men har man en klar bild över vad man vill göra, skall man gå det, men för mig har det inte varit aktuellt, säger Smilla.

Yrkesprogrammen lockar allt färre, och det estetiska programmet har sjunkit ganska rejält.

– I Göteborgsregionen är det en nedåtgående trend, 2016 antogs 26 procent till yrkesprogrammen och 74 procent till högskoleförberedande program. Men det skulle förvåna mig om Euroskills som gick i Göteborg i år, inte lockade elever till yrkesprogrammen, säger Sabina Svahn teamledare på Gymnasieantagningen GR, Göteborgsregionen

Att ungdomarna väljer bort yrkesprogrammen bekymrar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S).

– Det är en sak som oroar mig dels för ungdomarnas skull och dels för att yrkena behövs. Till exempel för bostadsbyggandet och för att ta hand om våra äldre. Jag tror att när högskolebehörigheten togs bort fick programmen dåligt rykte säger hon.

Nu finns ett förslag att yrkesprogrammen skall ges högskolebehörighet. Det är ute på remiss och så fort remissinstanserna är klara kommer Anna Ekström att gå vidare. Hon hoppas på en förändring inom en snar framtid, men hon kan inte säga när än.

– Det här en viktig fråga för mig, ungdomarna skall känna att yrkesprogrammen inte är en återvändsgränd, utan en väg framåt. Men arbetsgivarna måste också göra sitt för att få jobben attraktiva.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund har också märkt att ungdomarnas att ungdomarnas gymnasieval förändrats.

– Ja, trenden är att färre väljer yrkesprogrammen och fler de teoretiska. Vissa program utbildar fler än det finns jobb för. Vård- och omsorg, industritekniska programmet och Vvs- och fastighetsprogrammet är det för få som söker till. Men för många väljer att utbilda sig till make-up artister och stylister. Där utbildas fler än det finns jobb till. Medieprogrammet har inte samma hype som tidigare. Teoretiska program som ekonomi har växt och är up-and coming, säger hon.

Hon menar att en anledning till att ungdomarna kanske inte väljer yrkesprogrammen är för att de inte har all information.

– Om du väljer ett yrkesprogram betyder det inte att du måste stanna inom det yrket för alltid, det går att vidareutbilda sig till andra jobb.

En lösning enligt Åsa Fahlén är att få in syovägledning mycket tidigare i skolan.

– Vi akademiserar allt mer ute i samhället, forskning visar att teori och praktik blandat med varandra är stimulerande. Som att en elev blir bättre på matte till exempel om man har idrott i skolan.

Vårt möte väcker mycket nyfikenhet hos skolkompisarna. Utanför det tysta rummet på Nya Påvelundsskolan tas det många mobilbilder för att föreviga vårt samtal. Men det stör inte Axel, Alice och Smilla.

Smilla berättar att hon började tänka på sitt gymnasieval redan i slutet av årskurs åtta.

– Jag har funderat väldigt mycket och det kändes då som ett stort val, men att besöka gymnasiedagarna och prata med syv (Studie- och yrkesvägledare) har hjälpt mig.

De har också pratat med sina föräldrar om sina val, i olika utsträckning. Axel berättar att de har pratat mycket hemma, och att hans föräldrar stöttar och sponsrar hans val.

– I början tipsade de mig, men det är ändå mitt val, berättar Alice.

Att gå på rätt skola är viktigt för alla tre och de väljer just nu mellan ett par olika skolor. Smilla väljer mellan den större skolan Hvitfeldtska och den mindre skolan Kitas.

– Jag tror att man får bättre relationer med både lärare och elever på en mindre säger hon.

Det är en tanke även Alice delar.

– På en större skola med till exempel 2 000 elever kan man känna sig bortglömd, jag vill ju bli igenkänd av lärarna, säger hon.

Men är det egentligen så viktigt vilket program elever väljer för framtida yrkesval? Inte enligt Åsa Fahlén:

– Före 2011 fanns det fler program att välja på, de trodde då att det var så viktigt vilket program man gick, men så är det inte. Jag tycker eleverna skall välja vad de tycker är roligt och mest intressant, man skall känna sig peppad, säger Åsa Fahlén.

Sabina Svahn på Gymnasieantagningen tycker också att eleverna skall söka det de är intresserade av, och att de skall göra en prioriteringsordning på vilka program och skolor de vill gå på, för att ha större möjligheter.

När blir det kris i samhället på grund av att ungdomarna inte väljer yrkesprogrammen?

– Krisen är stor inom vård och industriprogrammet, samtidigt är det en arbetsmarknad som skriker efter arbetskraft. Behovet ser olika ut i olika delar av landet. I Göteborg är det till exempel ett större behov av utbildade i teknikprogrammet, säger Åsa Fahlén.

Att för få söker till vård- och omsorgsprogrammet bekräftar Tobias Baudin, förbundsordförande för Kommunal.

– Det är en stor utmaning, det behöver anställas 8 000 undersköterskor per år i 20 års tid. Det handlar om vilken välfärd man vill ha, säger han.

– Vi måste berätta vilket fantastiskt jobb undersköterskeyrket är, dels höja lönerna, ge dem bättre villkor, en juste arbetsmiljö och mer fasta anställningar, säger Tobias Baudin.

Även Mikael Johansson, förbundsordförande för Svenska Målareförbundet, är orolig för framtiden när det gäller tillväxten av målare.

Enligt honom kommer det att råda stor brist på målare framöver då bostadsbyggandet ökar, samtidigt som 60- och 70-talsbostäderna skall renoveras. En lösning är att ge yrkesprogrammen högskolebehörighet.

– Vi tog upp detta redan för många år sedan med dåvarande utbildningsminister Jan Björklund, då de valde att ta bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Nu ser vi konsekvenserna av det, säger han.

Sabina Svahn på Gymnasieantagningen, säger att kommunen och skolorna tittar på statistiken och justerar programmen efter den.

– Vi gör prognoser för att planera intagningen på både lång och kort sikt. Och vi anpassar platserna efter elevernas val. När vi stängde 2016, var det 78 procent som fick sitt förstahandsval och skola.

Finns det program som inte fyllts när ni stänger?

– Det finns skolor som håller platser som sen inte fylls. Det finns tillgängliga platser på samtliga nationella program när vi stänger. Men det innebär inte att lärare står utan klasser eller att stolar står tomma, utan det finns med i planeringen.

Finns det plats för alla 16-åringar på gymnasiet?

– Ja, inga elever skall stå utan plats.

28 juni får Alice, Smilla, Axel och alla andra det slutgiltiga beskedet om vilken skola och vilket program de kommit in på.

TEXT

Ulrika Karlsson

ulrika.karlsson@gp.se