Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/2

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Två tredjedelar av vårdplatserna på SU:s strokeenhet stängda i sommar

    Strokeenheten på SU har över 40 vårdplatser, men bara hälften har kunnat användas under de senaste åren. Under sommaren finns 14 vårdplatser tillgängliga.

    En av de två avdelningarna är stängd och den andra är kraftigt nedskuren under sommaren. Läget nu är så pressat att Vårdförbundet gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket, berättar Karin Schelin, sjuksköterska och skyddsombud på avdelning 134/135. 
    – Arbetsmiljöverket var här på en inspektion förra onsdagen. De lyssnade och tog in det vi sa, men vi kan nog inte få något besked från dem förrän efter sommaren. 

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    LÄS ÄVEN: Olika bilder av läget för sommaren

    Hälften av platserna används 

    Av enhetens över 40 vårdplatser har bara drygt hälften kunnat användas under de senaste åren. En hel avdelning, 134, är stängd. Anledningen är att det inte finns tillräckligt många sjuksköterskor, säger Karin Schelin. I dag arbetar ett 30-sjuksköterskor på strokeenheten. De skulle behöva vara dubbelt så många, menar hon.
    – Många sjuksköterskor har slutat de senaste åren och vi har haft en mycket tung arbetssituation under en lång tid. Vi har förlorat kompetens och erfarenhet som inte har kunnat fyllas på samma sätt. De nya är duktiga men saknar erfarenhet. 

    14 vårdplatser

    Under sommarmånaderna har avdelningen bantats ned ytterligare – till 14 vårdplatser. Karin Schelin säger att det är ohållbart och att det är svårt att kunna bedriva vettig vård. 
    – I dag har vi tre överbeläggningar här. Två ligger i korridoren. Vi gör så gott vi kan för att skydda integriteten, men det är svårt och det känns inte patientsäkert när det är för många patienter på för få sjuksköterskor. 

    I genomsnitt tar avdelningen emot två strokelarm per dygn. Det är ofta ambulanspersonalen som larmar efter att de sett symtom på stroke hos en patient. Då behöver patienten inte gå via akuten utan kommer till röntgen direkt och sedan vidare till strokeenheten.

    Andra patienter kommer via akuten. Efter vinterns kris där, som GP tidigare skrivit om, flyttas patienter nu från akuten två gånger om dagen – oavsett om det är överbeläggningar på vårdavdelningarna eller ej. 
    – Man flyttar problemet i stället för att göra något åt det. Vi vill se att man från arbetsgivarhåll anstränger sig ordentligt för att kunna rekrytera och behålla sjuksköterskor. Då krävs en bättre arbetsmiljö och högre lön.

    Snabb ström av patienter

    Under sommarmånaderna får patienterna bara stanna så länge det är absolut nödvändigt, säger Karin Schelin. Så snart de är någorlunda stabila får de åka tillbaka till sina hemsjukhus.
    –  De skickas iväg när de är på gränsen för att klara det. Det är en snabb ström av patienter hela tiden och som sjuksköterska känner man sig otillräcklig när man inte hinner med det man ska. Vi hinner knappt träffa patienterna och göra ordentliga utredningar. Vi kan inte ta raster som vi ska och inte gå hem i tid.
    Personalen har gång på gång tagit upp problemen med sina chefer. Men inget har hänt, säger Karin Schelin.

    Anne Olmarker, t f kvalitetsdirektör och chefläkare på SU, håller med om att det är bekymmersamt på strokeenheten.
    – Några enheter, bland annat strokenheten har det svårare med bemanningen i år. Men man behöver inte vara orolig för patientsäkerheten, säger hon. 

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.