Att träning har så stor betydelse för hjärnan är relativt ny kunskap, berättar Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef vid Institutet för stressmedicin ISM, Västra Götalandsregionens kunskapscentrum inom stressområdet.
- Vi har varit ganska fokuserade på att studera träningens betydelse för hjärtat och ämnesomsättningen. Nu ser vi att den har betydelse även för hjärnan. Den gillar i princip samma träning som hjärtat och behöver uppenbarligen också viss mängd rörelse för att fungera optimalt.
Bland annat påverkar träningen så kallade tillväxtfaktorer som gör att hjärncellerna mår bra, något som ökar vårt välbefinnande.
Forskare vid ISM har i en ny studie visat att patienter med utmattningssyndrom som kommer igång med regelbunden fysisk aktivitet mår bättre på lång sikt än de som inte är regelbundet aktiva.
Hög stressbelastning kan innebära att hjärnans kognitiva funktioner försämras, det vill säga förmåga att minnas, planera och tänka, liksom koncentrationsförmåga och att hålla många bollar i luften. Enligt ISM kan fysisk aktivitet vid hög stressbelastning vara en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. Regelbunden träning kan även förebygga mental ohälsa.
- Men detta får aldrig ersätta arbetet med att minska stressbelastning, och då framför allt arbetsmiljön på våra arbetsplatser som är en av största utmaningar vi har när det gäller att förebygga stressrelaterad ohälsa. Att köpa sig fri från detta med ett gym är ingen lösning, även om träning visserligen har visat kunna förbygga ohälsa, påpekar Ingibjörg Jonsdottir.
Även stillasittande i sig har tydligt negativ påverkan på hjärnan och tankeverksamheten, visar en ny studie publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry. Exempelvis såg man att personer som var mycket stillasittande i 20-årsåldern fungerade sämre kognitivt 25 år senare.
En hälsosam livsstil och hjärnträning däremot kan förebygga minnesstörningar hos äldre personer, enligt en studie från Karolinska institutet. Professor Miia Kivipelto, som leder studien, tror att man genom aktiv rådgivning om levnadsvanor kan skjuta upp insjuknandet med 5–10 år och uppskattar att antalet personer med minnessjukdomar rentav kan halveras i världen.
De som regelbundet rör på sig löper dessutom mindre risk att utveckla depression. Forskningsstudien Regassa, som är ett samarbete mellan sex landsting, Karolinska institutet och Lunds universitet, visar i en rapport att fysisk aktivitet och internetbaserad kognitiv beteendeterapi har större positiv effekt på depressionssymtom än medicinsk behandling i primärvård.
En ny engelsk studie visar dessutom att fysisk aktivitet även skyddar barn från föräldrars depression. Barn som växer upp med en deprimerad förälder löper större risk att själva drabbas av depression. Gemensamt för de barn som klarar sig är bra stöd från den andra, icke deprimerade föräldern, goda sociala kontakter i övrigt samt regelbunden fysisk aktivitet minst två gånger i veckan.
Men fortfarande skrivs motion på recept sällan ut.
- Att träna blir en enormt stor grej om man är deprimerad. Min forskning problematiserar detta, säger Louise Danielsson, som i somras doktorerade på temat träning och depression.
I samarbete med Närhälsan i Västra Götalandsregionen har hon och hennes kollegor vid Sahlgrenska akademin utvärderat träning som ett komplement till antidepressiv medicinering. Träningen anpassades till individen och dess behov, förväntningar och tidigare erfarenheter.
Slutsatsen var att personer som konditionstränade förbättrade sin psykiska hälsa märkbart jämfört med kontrollgruppen. De deltagare som tränade berättade att de kände sig levande igen och blivit mer aktiva. De upplevde att de orkade mer hemma och tog mer sociala kontakter.
Så vad händer vid träning som skyddar hjärnan? På Karolinska institutet har man genom att studera möss sett hur motion skyddar hjärnan från att skadas vid stress. När muskler används producerar de ett enzym, som i sin tur har en filtrerande effekt. Enzymet renar blodet från ämnen som bildas vid stress och är skadliga för hjärnan.
Ingibjörg Jonsdottir oroas över inaktiviteten och stillasittandet i dagens samhälle.
- Vi måste börja lyfta dessa frågor mer. Våra kroppar är gjorda för en viss mängd rörelse för att vi ska fungera optimalt. Men till skillnad från sömn och mat är träning något vi kan välja bort. Biologiskt sett är vi fortfarande grottmänniskor och kroppen strävar hela tiden efter att spara energi.
Man kan inte köpa sig fri från stillasittande genom att gå och träna ett par gånger i veckan.
- Att bryta stillasittandet är något som måste ske hela tiden, samtidigt som vi behöver träna några gånger per vecka.
Men blir inte träning ytterligare en stressfaktor?
- Jag skulle gärna vilja tänka tvärtom. Vill du ha mer tid, börja träna! Jag köper mig själv tid och ork via träningen. Den är en förutsättning för att må bra. Du mår bra i skallen, tänker effektivt, köper dig extra batterier. Vill vi inte leva så länge som möjligt och vara så friska som möjligt? Det är ganska konstigt att vi inte tar det gratisalternativet.
När det gäller att få barn och ungdomar i rörelse anser hon att skolan och samhället måste ta ett ansvar.
- Det finns studier som visar att fler gympatimmar i skolan är tydligt kopplade till att elevernas skolresultat förbättras. I organiserad idrott ska ungdomar få delta utan krav på elitsatsning. Men det handlar också om föräldraansvar, att föräldrarna själva är föredömen.
Ingibjörg Jonsdottir tipsar om hur du kommer igång:
1. Alla behöver röra på sig för att må bra, oavsett övervikt eller ej.
2. Börja inte för intensivt. Sätt upp små mål så du verkligen kommer igång.
3. Små förändringar kan få en stor effekt. De största effekterna verkar komma när man går från att vara inaktiv till lite aktiv.
4. Vardagsaktiviteter som trädgårdsarbete och promenader har god effekt. Man behöver inte köpa ett gymkort eller springa i skogen.
5. Det viktigaste är att komma igång med någonting och sedan bibehålla den aktivitet som göra att man mår bra.
6. Få in en rutin, gör samma sak en viss tid.
7. Sitt inte stilla för länge. Bryt stillasittandet genom att stå på jobbet, gå en sväng.
8. Ta föräldraansvar, var själv föredöme för dina barn.
