GP berättade om Sabine Söndergaard som drabbades av akut leukemi. Hon fick snabbt hjälp, tack vare att hennes bror kunde donera benmärg.
Men alla som insjuknar har inte den möjligheten. Bland svenska patienter har två av tre som drabbas ingen lämplig givare inom familjen. De får förlita sig på att någon främling är beredd att ställa upp.
I Sverige finns Tobiasregistret, ett nationellt register för friska givare av blodbildande stamceller. Där har 40 000 människor registrerat sig, beredda att donera stamceller om behovet skulle uppstå och de passar som donatorer. Runt om i världen finns flera nationella register med givare, sammanlagt 20 miljoner. När en person är i behov av en stamcellstransplantation (tidigare kallad benmärgstransplantation), görs alltid en internationell sökning.
- Trots det finns det de som inte hittar någon lämplig givare, berättar Mats Bengtsson, medicinskt ansvarig på Tobiasregistret. Vi brukar hitta en lämplig givare för uppemot 80-90 procent.
Varje dag insjuknar en person i Sverige som skulle kunna bli hjälpt av en stamcellstransplantation. I dagsläget finns ett stort behov av att rekrytera nya donatorer i åldern 18-40 år.
- Att vi har väldigt få yngre givare beror på att de flesta anmälde sig när registret var relativt nytt, säger Mats Bengtsson. Och det är ju några år sedan nu, de har hunnit bli tjugo år äldre.
Givare står kvar i registret tills de blir 60 år, då plockas de bort.
- Varje år faller ett tusental givare bort av den anledningen, säger Mats Bengtsson. Vi försöker aktivt rekrytera yngre givare, framför allt av medicinska skäl. Risken att man drabbats av någon sjukdom är mindre då man är 20-25 än när man är 45-50. Då kan man ha hunnit få högt blodtryck, diabetes, utsliten rygg ... med åldern finns det en ökad risk för donatorn som man måste väga in. Vi vet också att resultatet för transplantationer är bättre från yngre givare än från äldre.
Ökat
Behovet av transplantationer har ökat på senare år, men det betyder inte att fler insjuknat. Det handlar i stället om att äldre personer kan komma ifråga för en transplantation.
- När jag började med det här fanns en gräns på 30 år, var patienten äldre ansågs risken vara för stor, berättar Mats Bengtsson. I dag, med förbättrad vård, tvekar man inte att genomföra en transplantation på en patient som är uppemot 70 år.
Mats Bengtsson berättar att Tobiasregistret arbetar för att nå ut till fler yngre givare.
- Vi har haft ett lyckosamt försök med en Facebook-sida som startades i höstas. Där sprids information om vad det innebär att vara givare till en yngre generation. Det är väldigt viktigt att de som anmäler sig är välinformerade.
Riskerna med att donera benmärg menar Mats Bengtsson handlar om de risker som är förenade med narkosen.
- Inget är ju ofarligt här i livet. Donatorn har ont några dagar där man gjort sticket, men värre än så brukar det inte vara. 90 procent av givarna som fått frågan om de kan tänka sig att ställa upp igen har svarat ja – då kan det ju inte vara en så fruktansvärt negativ upplevelse.
Den som väljer att donera benmärg gör det frivilligt och utan ersättning.
- Den altruistiska principen är helt dominerande i hela världen, säger Mats Bengtsson. Det är väldigt viktigt att man håller på den.
Tobiasregistret är Sveriges nationella stamcellsgivarregister. Det invigdes 1992.
Registret har fått sitt namn efter Tobias, som avled 1991 i en svår blodbristsjukdom. Han blev 17 år gammal. Trots intensivt sökande efter en passande benmärgsgivare, kunde ingen hittas. Tack vare insatser från Tobias familj finns i dag ett svenskt stamcellsgivarregister.
Tobiasregistret ägs och administreras av Stockholm Care AB som tillhör Stockholms läns landsting.
