Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild: Andreas Carlsson Vill se Demokratilyft. Segerstedinstitutets Christer Mattsson vill se ny storsatsning i den svenska skolan som han anser misslyckats med sitt demokratifrämjande arbete.
Bild: Andreas Carlsson Vill se Demokratilyft. Segerstedinstitutets Christer Mattsson vill se ny storsatsning i den svenska skolan som han anser misslyckats med sitt demokratifrämjande arbete.

"Svenska skolan behöver ett Demokratilyft"

För att stoppa högerextremismens tillväxt behöver den svenska skolan ett Demokratilyft, en satsning liknande den som gjordes när brister upptäcktes i elevernas kunskaper i matematik och svenska.

Den idén presenterar Segerstedtinstitutets forskare Christer Mattsson.

Han anser att skolan i dag saknar kreativitet i sitt socialpedagogiska arbete.

- När vi ser det vi ser i dag, kan vi konstatera att skolan inte lyckats i sitt uppdrag att framhålla alla människors lika värde och motverka anti-demokratiska positioner. Du löser inte detta med fyra-hörns-övningar eller att äta mat från Burundi och Kurdistan, och tro att alla blir mångkulturella. Det är svåra och komplicerade frågor, känsliga saker med låsta positioner och då krävs det något helt annat.

Det som krävs, menar Christer Mattsson, är att den svenska skolan gör en stor satsning som lämpligen kan kallas Demokratilyftet.

- Det är inget quick-fix utan ett långvarigt arbete för att hjälpa eleverna att förstå sig själva och världen på ett mer nyanserat sätt och hjälpa dem göra sig förstådda i den världen på det sättet de vill bli förstådda. Detta innan de låser in sig i en extremistisk hållning. Extremismens främsta botemedel är tvivlet.

I detta arbete gäller det att upptäcka problemen i klassrummet och göra något åt dem där.
- Det viktiga är att det finns verktyg att göra något åt problemen där de upptäcks, och inte skjuta iväg dem till någon samverkansgrupp, säger Christer Mattsson.

 

Mest läst